Journalister/media & vetenskapskommunikation

Journalister och media har stort inflytande på ungdomars och vuxnas attityder och beteenden. Vad som skrivs och hörs i media påverkar människor och massmedia är den i särklass främsta kanalen för de flesta människor att ta del av forskning. Här har även forskningskommunikatörerna en viktig roll för att leda media rätt.

• Kommunikation om corona
  En studie som gjordes under 2020 – 2022 för att förstå hur människor nås av, och uppfattar information om Covid-19 pandemin i Sverige. Undersökningen omfattar upprepade mätningar av allmänhetens attityder och studier av den faktiska medierapporteringen. Resultaten presenteras i Kommunikation om corona – Medierapportering och förtroende i samband med covid-19-pandemin (VA-rapport 2021:4)

• Forskning.Framsyn
  VA arbetade under 2019 -2022 på uppdrag av Vetenskapsrådet med att kartlägga kanaler för vetenskapsjournalistik, populärvetenskap och forskningskommunikation i Europa och Sverige och undersöka möjligheterna att göra forskning mer tillgänglig för allmänheten och andra grupper utanför akademin.

• Forskning och vetenskap i svensk press 1995–2015 (VA-rapport 2019:7)
  I rapporten redovisas hur bevakningen av forskning ser ut i svensk dagspress. Den typiska artikeln om forskning i denna studie är en traditionell nyhetsartikel med neutral eller positiv vinkel, som är placerad på lokal- eller inrikessidorna, och handlar om samhällsvetenskap eller medicin. 

• Bakom rubrikerna – Intervjuer med 12 journalister om att bevaka forskning (VA-rapport 2019:3)
  I rapporten intervjuas journalister för att undersöka vad som påverkar deras rapportering av vetenskapsnyheter. Resultaten visar hur flera faktorer spelar in: publikens preferenser, personliga intressen och vad som går att “sälja in” till redaktörer. 

• Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015 (VA-rapport 2019:2)
  För att undersöka hur, när och i vilka syften forskare medverkar på Dagens Nyheters debattsida DN Debatt , samt vilka aktörer och forskningsområden som syns mest, genomfördes en systematisk kvantitativ innehållsanalys av innehållet.

• Fusk och förtroende – om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning (VA-rapport 2014:3)

• Forskningsrapportering i svensk press – en pilotstudie.
  Pilotstudien om forskningsrapportering i svensk press som ingår i VA-rapport 2014:3, har här uppdaterats med nya siffror för åren 2014 och 2015 inför ett seminarium om vetenskapsjournalistik i november 2015.

• Kortrapport 1 – Förfuskat förtroende? – en medieanalys
  I denna kortrapport presenteras de huvudsakliga resultaten från VA-rapport 2014:3 ovan. Denna finns även på engelska: Misconduct and confidence – a media analysis

• Journalisters attityder till vetenskap och forskare
  VA har genomfört undersökningar av journalisters attityder till vetenskap, VA-rapport 2005:6 och journalisters syn på forskning, 2007:1 liksom en analys av det vetenskapliga innehållet i pressen, VA-rapport 2005:5. År 2005 telefonintervjuades 550 journalister inom alla typer av medier och med alla slags inriktningar. Parallellt analyserades det vetenskapligt relaterade, eller påstått vetenskapligt relaterade, innehållet i ett urval dagstidningar, ungdomsmagasin och familjemagasin. Genom ett samarbete med Göteborgs universitet ställdes vintern 2005-2006 som en ytterligare fördjupning ett urval frågor om vetenskap och forskare till 1 854 journalister.

• Vid en workshop med journaliststudenter och doktorander i november 2005 bearbetades frågor om vad som händer när vetenskap och journalistik möts. Referat: What happens in the meeting between scientists and journalists – report from a workshop