ViS – Vetenskapen i samhället

Allmänhetens förtroende för forskare, lärosäten och olika forskningsområden

VAs Martin Bergman pratar i Almedalen 2022 med Leif Runefelt från Humtank om projektet Varför så dålig hum om humaniora?

Sedan 2002 har Vetenskap & Allmänhet och SOM-institutet vid Göteborgs universitet samarbetat i projektet Vetenskapen i Samhället, ViS. Genom årliga mätningar i den nationella SOM-undersökningen har vi följt allmänhetens förtroende för forskare, lärosäten och olika forskningsområden över tid. Vi har även utfört mer ingående studier som bland annat utvecklat ny kunskap om vilka faktorer som påverkar förtroendet för forskning, samt om relationen mellan forskning och mediebevakning.

Åren 2011–2020 medverkade även Göteborgs universitetLunds universitet och Uppsala universitet i ViS. Lärosätena bidrog med halva finansieringen av de årliga frågorna om attityder till forskare och forskning i den nationella SOM-undersökningen, Riks-SOM. ViS har alltsedan starten genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.

För att bättre förstå förtroendemönstret i SOM-mätningarna genomförde vi två mer djupgående projekt inom ramen för ViS. Det första av dessa sträckte sig över perioden 2015–2018 och det andra utfördes mellan 2019–2023.

ViS 2019–2023

Under perioden 2019–2023 genomförde vi projektet Varför så dålig hum om humaniora? Det innefattar två studier som med olika metoder sökte svar på varför en stor del av svenska folket saknar uppfattning om humaniora som forskningsfält, och hur detta förhållande kan påverkas. Studierna följdes av en kommunikationsinsats där resultaten från de två studierna, tillsammans med kunskap från tidigare specialstudier, omsattes i aktiviteter för forskare och beslutsfattare inom humaniora vid svenska lärosäten.

Syftet med projektet var att få en djupare förståelse för varför andelen svenskar som saknar uppfattning om humaniora är mycket högre än för andra forskningsområden, samt att empiriskt undersöka hur förtroendet för humaniora kan stärkas. Genom att ta fasta på förtroendebyggande faktorer som framkommit i bland annat fokusgrupper och djupintervjuer vill vi undersöka i vilken utsträckning dessa faktorer faktiskt kan påverka bilden av humanistisk forskning hos olika delar av allmänheten.

Med andra ord: Vi vet nu vad allmänheten säger sig basera sitt förtroende för forskning och forskare på, men kan nivån på förtroendet påverkas genom att vi tillämpar denna kunskap i kommunikation om humanistisk forskning?

Resultat från studierna redovisas i rapporten:

ViS 2015–2018

Det övergripande syftet med ViS-projektet under perioden 2015–2018 är att utforska vilka faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för forskare, forskning och forskningsbaserad kunskap. En ökad förståelse för dessa faktorer kan utveckla och stimulera dialogen mellan forskare och olika samhällsgrupper, och i förlängningen bidra till en mer informerad allmänhet som är bättre rustad att aktivt delta i forskningsdebatt och demokratisk beslutsprocess. Ett ytterligare syfte är att fortsatt följa utvecklingen över tid. Undersökningarna i ViS 2015–2018 genomförs med stöd av Riksbankens Jubileumsfond samt Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning.

Utöver tre datainsamlingar inom ramen för den nationella SOM-undersökningen omfattar ViS under 2015–2018 fyra specialanalyser varav de två översta genomförs i samarbete med forskare vid Södertörns högskola, och de två nedre i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet:

Målen med ViS 2015–2018 var att:

  • Bidra till ökad och breddad dialog mellan vetenskap och samhälle.
  • Följa utvecklingen och bidra till kunskapsutveckling kring allmänhetens attityder till vetenskap, forskning och forskare.
  • Utveckla kunskap om samband mellan allmänhetens attityder och massmedias rapportering om forskning.
  • Identifiera och förstå skillnader i attityder till vetenskap och forskning mellan befolkningsgrupper.

Du hittar alla utgivna ViS-rapporter HÄR.

Läs det senaste om Vetenskapen i Samhället:

Stadigt förtroende för forskning i olika områden

Förtroendet för olika forskningsområden ökar något sedan 2020. Det är få som har litet förtroende för något forskningsområde, men många saknar fortfarande uppfattning om sitt förtroende för forskning i humaniora.… Läs mer

Skapad:

2024-06-14 |

Uppdaterad:

2024-06-14 |

Kategorier:

Nyheter, ViS

Mot ett bättre hum om humaniora

Varför saknar många uppfattning om sitt förtroende för forskning i humaniora? Hur kan vi stärka förtroendet för humanistisk forskning och se till att kunskapen kommer samhället till del? Det var… Läs mer

Skapad:

2024-02-05 |

Uppdaterad:

2024-02-08 |

Kategorier:

Nyheter, Referat, ViS

Tre frågor till Gustav Bohlin inför Humtank och VAs seminarieturné i Malmö, Umeå och Stockholm

Tre besök på tre lärosäten – på tre veckor. I höst träffar VA och Humtank forskare, journalister och beslutsfattare för att diskutera hur vi kan stärka humanioras roll i samhället.… Läs mer

Skapad:

2023-10-09 |

Uppdaterad:

2023-10-17 |

Kategorier:

Dialogaktiviteter, Nyheter, ViS

Shedding light on the public’s views of the humanities

To have a clearly described societal benefit is said to be an important factor for people to be able to have confidence in research. But it seems that this matters… Läs mer

Skapad:

2023-02-16 |

Uppdaterad:

2023-02-16 |

Kategorier:

The Public, VA-rapport, ViS
Läs alla inlägg

VAD VI GÖR

VÅRA PROJEKT

VÅRA FRÅGOR

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Gustav Bohlin

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *