Postantibiotiska framtider – när antibiotikan inte längre fungerar

Antibiotikaresistens är en av vår tids mest akuta samhällsutmaningar. Mer än 750 000 människor dör varje år till följd av resistenta bakterier. Enligt uppskattningar kan denna siffra stiga till tio miljoner år 2050. Men är framtiden så dystopisk som den låter?

Antibiotika (från grekiskans anti = mot, och bios = liv) är ett samlingsnamn för läkemedel mot sjukdomar orsakade av bakterier. Antibiotikans upptäckt på 1940-talet innebar stora framsteg för sjukvården. Under årtiondena som följde utvecklades en mängd olika antibiotika, som verkade mot olika bakterier. Infektioner som tidigare hade lett till stort lidande och död kunde nu behandlas. Antibiotika började användas på bred front, både när det behövdes och när det inte behövdes. Till exempel tillsatte man mängder av antibiotika i djurfoder för att effektivisera livsmedelsproduktionen.

Det fanns tyvärr ett problem, som forskarna upptäckte tidigt. Bakterier kunde utveckla olika sätt att försvara sig mot antibiotikans effekter. De blev med ett annat ord resistenta. Ju mer antibiotika som användes och fanns i omlopp i vår miljö, desto snabbare utvecklades denna resistens. Idag har vi, efter årtionden av överanvändning av antibiotika, hamnat i en situation där det finns bakterier som inte längre är känsliga för några antibiotika alls. Om utvecklingen fortsätter på samma vis, så finns det risk att vi kommer att hamna i en framtid där vi återigen står utan verksamma läkemedel mot bakterieinfektioner. Denna framtid kallas ibland för en ”post-antibiotisk” framtid – en framtid utan antibiotika.

Men hur skulle en sådan post-antibiotisk framtid att te sig i praktiken? Hur skulle vi leva i vardagen – arbeta, umgås, kommunicera och konstruera våra städer? 

Vad får en post-antibiotisk framtid för följder för medicin, politik, kultur, kommunikation och arkitektur?

Detta handlar projektet ”Postantibiotiska framtider” om, på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. I projektet samarbetar forskare från olika områden för att tillsammans måla upp en bild av hur människan skulle kunna leva i framtiden för en mer hållbar relation till antibiotika, infektioner och det sociala livet. Forskarna undersöker till exempel vad en post-antibiotisk framtid kan få för följder för medicin, politik, kultur, kommunikation och arkitektur. Vetenskap & Allmänhets roll i projektet är att bidra med expertis kring kommunikation och dialog om forskning. 

I februari 2021 publicerades den populärvetenskapliga antologin Efter Antibiotika med en samling texter  där forskarna beskriver framtiden utifrån sina olika områden. Texterna är avsedda för en intresserad allmänhet, samt för beslutsfattare inom olika samhällssfärer, som politik och hälso-sjukvård. De kan även användas som diskussionsunderlag i vårdutbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Parallellt publicerade forskargruppen den vetenskaplig antologin Att leva med bakterier: Möjligheter till ett levbart immunitärt liv, med motsvarande innehåll riktat till andra forskare. Denna finns även tillgänglig som pdf på Lunds universitets webbplats. 

Under Framtidsveckan i Lund 12–18 oktober 2020, arrangerades dialogaktiviteter med gymnasieelever och allmänheten för att diskutera vad en framtid utan antibiotika kan innebära.

Läs mer om projektet på Pufendorfinstitutets hemsida.