För att bättre förstå forskarnas roll och vilka hinder för dialog med det omgivande samhället som de upplever, undersöker VA forskarnas syn på att kommunicera med det omgivande samhället.
Både i Sverige och på andra håll i världen undersöks allmänhetens syn på forskning och vetenskap. Resultaten från bland annat VA-barometern visar att intresset för forskning och förtroendet för forskare är relativt högt i Sverige.
Kommunikation och samverkan mellan forskning och det omgivande samhället har även kommit allt mer i fokus de senaste åren. Det lyfts tydligt fram i forskningspropositionen Kunskap i samverkan som antogs av Riksdagen våren 2017, och i EU-kommisionens arbete för en övergång till ett öppnare vetenskapssamhälle. Hur allmänhetens intresse av forskning, och beslutsfattarnas vision om öppenhet, tas emot av de som ska möta dessa förväntningar – forskarna – finns det inte lika mycket kunskap om.
Därför undersöker VA hur forskarna ser på forskningskommunikation och öppen vetenskap, och håller koll på det senaste inom forskningsämnet forskningskommunikation.
Projekt:
Vetenskap & Allmänhet har på uppdrag av Vetenskapsrådet genomfört en översiktlig kartläggning av den forskning som bedrivs om forskningskommunikation i Sverige, publicerad under 2020.
Under 2018-2019 gjordes i samarbete med Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond en stor kartläggning av svenska forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap. I studien undersöker vi både forskares attityder och verksamhet samt de eventuella hinder de upplever för att kommunicera sin forskning. Data samlades in genom en webbenkät under våren 2019. Resultatet hittas i VA-rapporten ”Jag vill, men hinner inte! – forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap”.
Inför den större studien genomfördes under våren 2018, tillsammans med Vetenskapsrådet, en kvalitativ studie om forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap. Rapporten är baserad på djupintervjuer med forskare på svenska lärosäten och forskningskommunikatörer vid lärosäten och hos forskningsfinansiärer. Resultaten från undersökningen presenterades vid ett seminarium på Vetenskapsrådet den 23 mars 2018 som sändes live på webben.
Även 2002-2004 gjordes en kartläggning i tre steg om forskares syn på kontakten med allmänheten. 2002 gjordes, i samarbete med Linköpings universitet, djupintervjuer med forskare. 2003 gjordes dels en telefonintervjustudie med drygt 400 forskare på olika nivåer och i olika discipliner med hjälp av Synovate Temo, dels en fokusgruppsstudie i samarbete med Linköpings universitet.
Forskarnas syn på kommunikation med allmänheten diskuterades även under ett Erlanderseminarium i juni 2004. Referat: Erlanderseminarium 2004
Senaste om detta:
Belöna forskare som har dialog med omvärlden
KRÖNIKA TIDIGARE PUBLICERAD I NATURVETAREN nr 3/2022 Hösten breder ut sig. Soliga dagar följs av ostadigare väder. En krisvinter sägs vänta. Det är onekligen lätt att känna sig orkeslös och… Läs mer
Skapad:
2022-10-24Uppdaterad:
2023-03-08Kategorier:
Energiantologi, ForskarFredag, Forskarstudie, VA-bloggenVad, vem och varför? Seminarium om forskning om forskningskommunikation i Sverige
”Forskning om forskningskommunikation har inte samma position som andra forskningsfält och det är dags att ändra på det”. Så inledde Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, seminariet på webben den 28 september 2020.… Läs mer
Forskningskommunikation som forskningsfält i Sverige
Hur når universitetens kunskap ut i samhället, hur presenterar den och hur tas den emot? Forskning om hur forskning kommuniceras ökar internationellt, men i Sverige är forskarna på området få.… Läs mer
Forskning om forskningskommunikation i Sverige – En översiktlig kartläggning
Forskning om forskningskommunikation är ett relativt ungt och växande område med en existerande internationell infrastruktur i form av vetenskapliga tidskrifter, nätverk och regelbundna konferenser. Denna rapport kartlägger den forskning som… Läs mer