Vetenskap & Allmänhet lanserar en ny mötesplats för forskare, politiker och civilsamhälle i Sverige. Den 7-8 maj i Uppsala kan du delta i den första upplagan av vår återkommande arena för alla som är intresserade av vetenskapens bidrag till genomtänkta demokratiska beslut.
Medlemsseminarium den 7 maj 2025
Eftermiddagen den 7 maj hålls föreningens årsmöte där ni kan träffa personalen på kansliet samt representanter från Vetenskap & Allmänhets över hundra medlemsorganisationer inom hela den svenska kunskapssektorn. Vi presenterar olika möjligheter till skräddarsydda medlemssamarbeten inom forskning och dialog och halvdagen avslutas med ett mingel på kvällen. Denna dag genomförs istället för tidigare års VA-dag.
-> läs mer i vårt kalendarium.
Inte medlem än? Se vår medlemssida.
Folk och Forskning den 8 maj 2025
För att möta samhällsutmaningarna behövs fler, och bättre, mötesplatser där forskare, politiker och civilsamhälle kan stöta och blöta problem och lösningar. Den 8 maj 2025 arrangerar Vetenskap & Allmänhet den första upplagan av konferensen Folk och Forskning i Uppsala.
Konferensen 2025 fokuserar på två av våra största, mest komplexa och aktuella samhällsfrågor:
- Hur ska vi lyckas med elektrifieringen?
- Hur ska vi förebygga att unga rekryteras till kriminalitet?
Vi låter forskning möta ideologi, politik, samhälle och praktik i ett öppet samtal. Vilken vetenskaplig evidens finns och hur utnyttjas det bäst inom politik och annat beslutsfattande? Hur ska vi hantera motstridig evidens från olika kunskapsområden? På vilket sätt styr det vårt handlingsutrymme? Vilka kunskapsluckor finns? Hur kombineras vetenskaplig evidens med politisk ideologi och samhällshänsyn?
Forskare från olika discipliner får föra tvärvetenskapliga samtal med varandra och med politiker samt företrädare för intresseorganisationer, näringslivet och andra delar av civilsamhället. Konferensens syfte är att tydliggöra vilken vetenskaplig kunskap som finns och diskutera hur den kan användas för att fatta välgrundade demokratiska beslut.
Parallella spår:
I) Samhällets elektrifiering – Vilka är målkonflikterna? Behövs kärnkraften?
En snabb och omfattande utbyggnad av elkraften är nödvändig för att Sverige ska klara klimatmålen. Regeringen har meddelat att ny kärnkraft ska börja utvecklas redan under innevarande mandatperiod och en proposition om kärnkraftsfinansiering ska läggas fram våren 2025. Samtidigt pågår en intensiv debatt om vind- och solkraft och markanvändning, både på nationell och lokal nivå. Forskare, såväl ekonomer och samhällsplanerare som tekniker, diskuterar vad som är bästa sättet att snabbt öka eltillgången i Sverige.
- Vilken grad av elektrifiering krävs för att möta klimatmålen?
- Hur fungerar Sveriges elnät? Hur hänger det samman med övriga Europas?
- Behövs kärnkraften? Vilken teknisk utveckling pågår?
- Hur ska elen prissättas? Vilka andra styrmedel finns?
- Hur ska vi hantera konflikter om markanvändning?
II) Kriminalitet – Vilka åtgärder för att förhindra brottslighet hos barn och unga fungerar?
Sedan 2023 är kommuner i Sverige enligt lag ålagda att arbeta brottsförebyggande. Detta ställer ökade krav på kompetens och förmåga hos kommuner och andra aktörer att genomföra dessa åtgärder. Samtidigt sker en stor omläggning av kriminalpolitiken på riksnivå i en mer repressiv riktning. Skarp kritik riktas från forskare om att det saknas evidens för att de kriminalpolitiska reformer som nu implementeras fungerar. Inom brottsforskning riktas även kritik mot att man inte skiljer mellan riskfaktorer och verkliga orsakssamband.
- Har skärpta straff och andra repressiva åtgärder betydelse för brottsutvecklingen hos individ och samhälle?
- Vilken evidens finns kring effekten av brottsförebyggande åtgärder inom till exempel skolan, socialtjänsten och psykiatrin?
- Hur arbetar vi bäst med förebyggande åtgärder på lokal nivå?
