Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap

Under 2018–2019 gjorde Vetenskap & Allmänhet i samarbete med Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond en undersökning av svenska forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap. I studien undersökte vi både forskares attityder och verksamhet samt de eventuella hinder de upplever för att kommunicera sin forskning. Data samlades in genom en webbenkät under våren 2019.

De två övergripande syftena med projektet är att: (1) uppdatera kunskapen om forskares syn på – och förutsättningar för kommunikation med det omgivande samhället, och (2) undersöka forskares kunskap om och attityder till öppen vetenskap.

Tyngdpunkten ligger på forskares perspektiv, men deras syn på sin egen roll sätts i relation till den hos professionella kommunikatörer. Aktuell kunskap kring dessa områden är nödvändig för att kunna ta välgrundade och strategiska beslut om stödstrukturer för att främja kommunikation mellan forskare och omvärlden.

Samverkan

En av forskares arbetsuppgifter är att samverka med det omgivande samhället. Enligt Högskolelagen ingår i högskolornas uppgift att ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”.

I Sverige har intresset för samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället ökat markant de senaste åren. Begreppet är också centralt i den senaste forskningspropositionen, där ett mål för forskningspolitiken är en ”starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället”.

I maj 2016 beslutade EU-ländernas regeringar att unionen ska gå över till ett system för öppen vetenskap. ”De övergripande motiven för öppen vetenskap är att den bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjar innovation och medborgarnas delaktighet, och därmed i förlängningen är en demokratifråga”, sade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i riksdagens EU-nämnd inför Konkurrenskraftsrådets möte i maj 2016 då beslutet fattades.

Öppen vetenskap

I forskningspropositionen som antogs av riksdagen i april 2017 förtydligade regeringen sin målbild:

Alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen.

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som bland annat omfattar öppen tillgång (open access), öppna data, altmetri (alternativa sätt att mäta forskningens genomslag) och medborgarforskning. Medborgare och andra intressenter ska integreras i flera delar av forskningen, vilket gör att kommunikation får en viktigare och mer komplex roll i forskningsprocessen än tidigare.

Vissa forskningsfinansiärer kräver att forskare gör kommunikationsinsatser och/eller inkluderar olika intressenter i projekten som finansieras. I alla EU-finansierade forskningsprojekt behöver till exempel resultaten kommuniceras och spridas, samt publiceras med öppen tillgång.

Trots beslutsfattarnas ökade fokus på kommunikation av forskning vet vi fortfarande ganska lite om hur forskare vid svenska lärosäten ser på kommunikation och öppen vetenskap. Detta är något som behöver undersökas. Vi behöver även kartlägga i vilken utsträckning forskare ägnar sig åt dessa arbetsuppgifter, vilka möjligheter och hinder de upplever och vilket stöd de behöver för att kunna arbeta på ett öppnare, mer kommunikativt och samverkande sätt.

---

Delstudie 1

En första del av projektet, som utfördes i samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet och Vetenskapsrådet under hösten 2017 och vintern 2018, bestod av kvalitativa intervjuer med tio forskare och fyra forskningskommunikatörer. Sammantaget deltog personer från tio svenska lärosäten och två statliga forskningsfinansiärer. Till studien knöts en referensgrupp med forskare och kommunikationschefer vid lärosäten och forskningsfinansiärer.

Resultaten presenteras i rapporten Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap. De visar bland annat att forskare upplever ett positivt gensvar från kollegor då de ägnar sig åt kommunikation liksom att kommunikation betraktas som viktigt men prioriteras ned till förmån för uppgifter som uppfattas vara mer meriterande.

Resultaten från undersökningen presenterades vid ett seminarium på Vetenskapsrådet den 23 mars 2018.

Delstudie 2

För att få en bredare och mer detaljerad kunskap om forskares syn på dessa frågor genomförde vi en kvantitativ enkätundersökning med ett representativt urval av forskare och forskningskommunikatörer i Sverige. Undersökningen gav möjlighet att systematiskt kartlägga skillnader och likheter mellan forskare och kommunikatörer, i vilken utsträckning forskare ägnar sig åt kommunikation och samverkan samt skillnader mellan olika undergrupper av forskare (t.ex. kön, ålder, lärosäte, forskningsområde). I urvalet ingick även chefer som forskar, men inte personer i lärosätenas ledningar.

Datainsamlingen bestod av:

• En mindre enkät riktad till kommunikatörer vid lärosäten och forskningsfinansiärer i Sverige (ca 100–200 personer)
• En större enkät riktad till forskare vid svenska lärosäten (ca 10 000–20 000 personer)
• Workshop med intressenter i sektorn för att följa upp och fördjupa delar av enkätresultaten

För att säkerställa att enkätfrågorna var aktuella, heltäckande och jämförbara utformades de med utgångspunkt i resultaten från den första delstudien samt utifrån liknande studier i andra europeiska länder. Frågornas utformning avgjordes vidare i nära dialog med studiens finansiärer samt en till studien knuten referensgrupp. Frågorna testades ytterligare med kognitiva intervjuer med personer ur svarspopulationen. Fältarbetet för forskarenkäten utfördes av undersökningsföretaget Ipsos.

Projektet har resulterat i en aktuell bild av attityder och aktiviteter bland svenska forskare och forskningskommunikatörer, inklusive upplevda hinder och behov. Studien ger forskningsfinansiärer och lärosäten strategiskt värdefulla underlag för utveckling av policy och stödstrukturer som hjälper forskare att arbeta i enlighet med moderna krav och utmaningar kopplade till kommunikation och öppen vetenskap.

Resultaten presenteras i rapporten ”Jag vill, men hinner inte! – forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap”.