I en kunskapskiosk (Science shop) samverkar forskare med föreningar och allmänheten för att ta fram ny kunskap och lösa samhällsproblem. Vetenskap & Allmänhet var svensk partner i EU-projektet SciShops. SciShops är en förkortning av Science Shops. Det finns ingen etablerad svensk översättning men vi har valt att kalla det kunskapskiosker.
Syftet med SciShops är att samla kunskap om science shops i Europa, göra det möjligt för fler att använda konceptet och undersöka hur olika aktörer, exempelvis universitet, företag och ideella föreningar, kan utveckla och skapa egna kunskapskiosker. Ett annat syfte är att öka intresset för forskning som utgår från lokala samhällsbehov och engagerar allmänheten, på engelska community-based participatory research, CBPR.
Vanliga frågor:
- Vad är en kunskapskiosk?
- Vad är community-based participatory research?
- Vem kan använda en kunskapskiosk?
- Vilken slags forskning görs via en kunskapskiosk?
- Vem utför forskningen?
- Hur delaktig måste “beställaren” vara?
- Vad kostar det?
- Var kan jag få mer information?
Vad är en kunskapskiosk?
Vid en kunskapsrkiosk genomförs oberoende forskning för att hjälpa allmänheten och föreningar att lösa problem och få svar på frågor som rör dem och deras omvärld.
Konceptet Science Shops utvecklades på 1970-talet i Nederländerna, som ett svar på samhällets och i synnerhet civilsamhällets behov av forskningsbaserad kunskap för att kunna åstadkomma samhällsförändring.
I dag finns många av Europas science shops i anslutning till universitet och forskningsinstitut, men de kan också drivas av ideella föreningar eller företag som vill dela med sig av sin expertis.
Sveriges första kunskapskiosk var en “pop-up-kiosk” som var en del av ett innovationsprojekt vid Malmö universitet år 2017. Du kan läsa mer om projektet på SciShops engelska webbplats.
Se en visualisering av en kunskapskiosk HÄR.
Vad är community-based participatory research?
På svenska kan man kalla det för samhällsbaserad deltagande aktionsforskning. Det är en forskningsmetod där olika aktörer, som till exempel allmänheten, olika samhällsorgan, beslutsfattare och forskare, skapar ny kunskap tillsammans. Andra exempel är medborgarforskning och deltagande aktionsforskning.
Varför behöver civilsamhället forskning?
Forskning är ett kraftfullt sätt att ta fram ny kunskap som kan användas för att åstadkomma förändring i samhället.
Forskningen kan till exempel ge organisationer nya insikter om problem, bättre förståelse för viktiga målgrupper, och nya idéer och lösningar som kan berika verksamheten.
Resultaten kan användas i rapporter, som underlag för att söka finansiering, och i strategiskt arbete kring hur organisationens resurser ska användas. Forskningen kan också bidra till utveckling av produkter och tjänster eller användas för att påverka politiker och andra beslutsfattare.
Vem kan använda en kunskapskiosk?
Föreningar och medborgare kan vända sig till kunskapskiosken med sina utmaningar, för att undersöka om forskning skulle kunna hjälpa till att lösa dem. Det kan till exempel handla om en ungdomsförening, en miljögrupp, en patientförening, en idrottsklubb, en grann- eller föräldraförening som har identifierat ett problem i närområdet. Även företag eller myndigheter kan ta hjälp av en kunskapskiosk men då oftast i bredare frågor.
En kunskapskiosk är INTE en budgetvariant eller ersättning för annan forskning som bedrivs av exempelvis universitet, högskolor och forskningsinstitut.
Vilken slags forskning görs via en kunskapskiosk?
Vilka ämnen som forskningen rör beror på vilka som driver kiosken. En del arbetar enbart med några specifika teman och ämnen, medan andra är bredare.
Forskaren hjälper till att välja den forskningsmetod som är bäst för att undersöka problemet. Det kan vara allt från enkäter, intervjuer och fokusgrupper, till olika former av provtagningar, mätningar och/eller litteraturstudier för att se vilken forskning som redan gjorts inom området och lära av den.
Data kan samlas in av forskaren själv eller med hjälp av ”beställaren”. När resultaten analyserats presenteras de på ett sätt som är enkelt att förstå för målgruppen.
Alla kunskapskiosker använder sig inte av traditionella forskningsmetoder. En del sysslar mer med rådgivning inom juridik och ekonomi. Kunskapskiosker kan också hjälpa till att utveckla produkter, analysera användbarhet och bidra till webbsidor, marknadsföringsmaterial och kampanjer. Vissa jobbar även med att utveckla utbildningsmaterial, folkbilda, samverka eller anordna medborgardialoger.
Vem utför forskningen?
Vem som genomför det vetenskapliga arbetet i en kunskapskiosk beror på organisationen som står bakom kiosken. Det kan till exempel vara en doktorand eller masterstudent som utför jobbet som en del i sin utbildning. Andra alternativ är att kiosken använder sig av forskare inom eller utanför den egna organisationen, eller ger ”beställaren” råd och stöd för att själv kunna genomföra en systematisk undersökning.
Hur delaktig måste “beställaren” vara?
En viktig aspekt av kunskapskiosker är att forskningen ska vara samskapad och ske i dialog mellan alla parter. Därför krävs aktivt deltagande av föreningen/medborgarna och forskarna i kiosken; ett ömsesidigt utbyte där alla parter har nytta av projektet.
Kunskapskiosken jobbar i nära dialog med “beställaren” så att hela processen blir tydlig, att både problemet och lösningen (forskningen) går att förstå, och att resultatet ger största möjliga nytta.
Det kräver att deltagarna ser problemet i ett större sammanhang och tar hänsyn till alla berörda, till exempel beslutsfattare, politiker och tjänstemän på myndigheter.
Vad kostar det?
De flesta kunskapskiosker tar inte betalt för sitt arbete. Ibland kan en “beställare” behöva betala kostnader för eventuella resor eller material som behövs för forskningen. Om kunskapskiosken ingår i ett större projekt kan kostnaderna ofta täckas av projektets finansiering.
Var kan jag få mer information?
På www.scishops.eu finns mer information på engelska, resurser som exempelvis guider för att starta en kunskapskiosk, liksom studier av etablerade kiosker runt om i Europa.
The Living Knowledge network är ett nätverk för kunskapskiosker, medborgarforskning och liknande.
Vetenskap & Allmänhet vill sprida kunskap och kännedom om kunskapskiosker, föra dialog om hur svenska lärosäten och andra forskande organisationer kan använda konceptet, och inspirera till att kunskapskiosker startas i Sverige.
För mer information, kontakta Helen Garrison, projektledare på VA.
