Livet på jorden är beroende av friska jordar. Jorden är grunden för vår matproduktion. Den ger rent vatten och är livsmiljö för en stor biologisk mångfald samtidigt som den bidrar med motståndskraft mot den, på grund av människan, accelererande klimatförändringen. Den ingår i vårt kulturarv och skapar vårt kulturlandskap och är grunden för vår ekonomi och välstånd.
Det uppskattas att mellan 60 och 70 % av EU:s jordar inte är friska. Jord är en ömtålig resurs som måste förvaltas noggrant och skyddas för framtida generationer. En centimeter jord kan ta hundratals år att bilda, men kan gå förlorad i bara en enda regnstorm eller ett industriutsläpp.
Jordhälsa handlar om markens kemiska, biologiska och fysiska tillstånd, och jordens möjlighet att leverera ekosystemtjänster både ovan och under jord.
Marken är den del av planetens yta som inte täcks av hav, sjöar eller floder. Den totala landmassan, både kontinenter och öar. Marken kan täckas av olika typer av växtlighet (till exempel naturlig friväxande eller gräsmarker, åkermarker och våtmarker skötta av människor och av konstgjorda ytor där vi människor har byggt vägar och byggnader.
Jord täcker stora delar av marken. Jordtäcket över berggrunden utgörs av sten-, sand- och lerpartiklar och organiskt material som växtrester och jordlevande organismer som exempelvis djur, bakterier och svampar, men även hålrum, porer med luft- och vatten.
Jordens egenskaper (till exempel dess struktur, färg och kolhalt) kan variera på olika platser men även mellan olika jordlager på samma plats.
Jorden spelar en central roll i naturens kretslopp, speciellt i vattnets och näringsämnenas (kol, kväve och fosfor) kretslopp. Se jordens två kretslopp här.
Myllan eller matjorden är lagret närmast ytan (ca 20–30 cm ner i marken). Detta lager innehåller den största mängden organiskt kol och är det mest produktiva lagret som är en mycket viktig naturresurs för oss människor. Det kan ta mellan ett par hundra till ett par tusen år för en centimeter mylla att bildas. Därför anses matjord vara en icke förnybar resurs.
Djupare lager ner i jordskorpan, i Sverige är skorpan vanligen mellan 40 och 50 kilometer tjock, kan jorden innehålla andra naturresurser, som grundvatten, mineraler och fossilt råmaterial.
Vad är en frisk jord?
Jordar är friska när de är i gott kemiskt, biologiskt och fysiskt skick, då kan de kontinuerligt tillhandahålla oss människlor med så många av följande ekosystemtjänster som möjligt:
- producera livsmedels- och biomassa
- absorbera, lagra och filtrera vatten
- omvandla näringsämnen och andra ämnen och skydda vårt grundvatten
- vara grunden för liv och biologisk mångfald ( livsmiljöer, arter och gener)
- fungera som en kolreservoar (koldioxidsänka)
- vara en fysisk plattform och tillgodose kulturella tjänster för människor
(platera vackra blommor och grund för parker som vi kan promenera och vila i) - fungera som källa till råmaterial
- utgöra arkiv över geologiskt och arkeologiskt arv
Globala målen för hållbar utveckling
2015 antog ALLA FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer 17 Globala mål för hållbar utveckling.
En bra jordhälsa är en förutsättning för att uppfylla många av målen för en hållbar utveckling och även en förutsättning för en fungerande cirkulär bioekonomi.
Genom att vårda marken vårdar livet
EU vill med särskilda uppdrag, så kallade missions, främja bred samverkan för att nå angelägna mål till 2030. Ett av dessa är ‘A Soil Deal for Europe’, som vill förbättra markhälsan i Europa.
Läs mer om Vetenskap & Allmänhets roll i EU-projektet LOESS och hur vi kan öka kunskapen och förståelsen om vikten av jordhälsa här.
