Genom att vårda jorden vårdar vi livet

EU vill med särskilda uppdrag, så kallade missions, främja bred samverkan för att nå angelägna hållbarhetsmål till 2030. Ett av dessa är A Soil Deal for Europe, som vill förbättra markhälsan. Kortfattat har EU 8 mål.

Vi ska :

1. Förhindra och minska ökenspridning.
2. Bevara jordens möjlighet att vara kollager.
3. Stoppa markförsegling och öka återanvändningen av jordar i städerna.
4. Minska föroreningar i jordarna och öka restaureringen av förorenad jord.
5. Förebygg erosion.
6. Förbättra jordarnas kvalitet för att öka jordens biologiska mångfald.
7. Minska EU:s globala fotavtryck på världens jordar.
8. Öka medvetenheten och kunskapen om jord och mark.

Hur dessa mål ska uppnås går att läsa om nedan.

Förhindra och minska ökenspridning

Ökenspridning är en typ av markförstöring där relativt torra områden blir allt torrare. En utvidgning av redan existerande öknar eller uppkomst av nya.

Det finns en koppling mellan ökenspridning, markförstöring och torka. Behovet av att vidta åtgärder genom att minska detta är brådskande. Europa kommer att påverkas av både ökad torka och en ökning av kraftig nederbörd, vilket ökar risken för ökenspridning och påverkar redan idag jordbruket i vissa Europeiska länder.

Mycket mer måste göras för att anpassa jordbruket till extrema väderförhållanden, särskilt på lokal nivå.

Ett stort antal markskyddsåtgärder finns för att hjälpa till att hålla kvar vatten i jorden, minska vattenbehovet, undvika försaltning och öka motståndskraften mot torka.

Hållbar skötsel av jorden innefattar metoder…

• som håller kvar fukt, t.ex. marktäckning (Att täcka marken kan bidra till att minska växt­närings­läckaget, minska jord­erosionen, ge jämnare fukthalt och bi­behålla mull­halten i jorden).
• plantera buskar och träd som skapar skugga (Skuggan minskar avdunstningen från jorden).
• odla växter, grödor och varianter anpassade till torra klimatförhållanden (Till exempel växter med rötter som når djupt ner i jorden).

Jordens roll för begränsning och anpassning till klimatförändringar

Friska jordar gör oss mer motståndskraftigta och minskar vår sårbarhet för klimatförändringar. Med tanke på marken och jordens avgörande roll i vattnets kretslopp är den också en oumbärlig för klimatanpassningen. En hög vattenhållningsförmåga i jorden minskar effekterna av översvämningar och minskar de negativa effekterna av torka.

ORGANISKA JORDAR – Jord som består av mer än > 20 viktprocent av organiskt material. (Till exempel torv och gyttja). De är mycket porösa och deformeras mycket vid belastning.

Vi måste begränsa dränering av organiska jordar och att återställa dränerade torvmarker, för att upprätthålla och öka markens kolförråd, minimera översvämningar och torka. Även för att bevara den biologiska mångfalden med beaktande av konsekvenserna för framtida koldioxidjordbruksinitiativ (minska koldioxid i atmosfären genom beskogning då kallat kolodling) och jord- och skogsbruk.

MINERALJORDAR – jord som klassificeras och namnges efter mineralpartiklarnas kornstorlek. (Till exempel sand, grus och morän).

Varje år förlorar mineraljorden under vår odlingsmark cirka 7,4 miljoner ton kol i EU, på grund av ohållbara jordbruksmetoder. Kolet är jord- och skogsbrukarnas ”bankkonto” i termer av naturkapital. Det är viktigt att inte utarma jorden på kol, eftersom kolinnehållet är grunden för den biologiska mångfald och vår egen hälsa då grundämnet kol är byggstenen i allt liv. 

Kolbindningen i mineraljordar, beroende på jordtyp och klimatförhållanden är en kostnadseffektiv utsläppsminskningsmetod om den tillämpas i större skala i åkermark. Även skogsbrukare har stora möjligheter att tillämpa åtgärder som samtidigt förbättrar skogsproduktiviteten, kolsänkans funktion och hälsosamma jordegenskaper.

Det finns även bevis för att kolodling (minska koldioxid i atmosfären genom beskogning) avsevärt kan bidra till att motverka klimatförändringarna men också medföra andra fördelar som ökad biologisk mångfald och bevarande av ekosystem.

Jordens roll i den cirkulära bioekonomin

Jorden är viktig för en resurseffektiv och cirkulär bioekonomi, eftersom den är världens utan tvekan största återvinningsmaskin: den återvinner vatten, kol och näringsämnen och kan bryta ner och filtrera föroreningar. Dessutom finns jordavlagringar som används som råvara av många ekonomiska sektorer, t.ex. sand, grus eller lera för den byggbranschen.

Jordbildningen är dock så långsam att försiktig användning är nödvändig. Vi måste prioritera den cirkulära användningen av mark över att exploatera grönområden för att begränsa det akuta trycket från förtätning och markanvändning.

En säker, hållbar och cirkulär användning av uppgrävd jord

Den mesta upp- och utgrävda jorden är ren, bördiga och frisk och bör återanvändas på samma eller på annan lämplig plats. Om det inte är möjligt att återanvända schaktade jordar, t.ex. på grund av oacceptabla nivåer av föroreningar bör de återvinnas snarare än deponeras. 

Begränsning av markanvändning och markförsegling med en cirkulär markanvändning

Marken utgör grunden för byggnader och infrastruktur. Men när vi försleglar marken genom att bygga ovanpå den så förlorar vi oåterkalleligt alla av jordens viktiga ekosystemtjänster. Detta leder i sin tur till att vi utsätter städer för mer översvämningar och mer intensiv värmeeffekt, den så kallade urbana värmeeffekten. Den urbana värmeeffekten är den effekt som orsakas av att städers hårdgjorda ytor i regel absorberar mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. (Dessutom värms städer upp av spillvärme från uppvärmning och avkylning av fastigheter, transporter, olika verksamheter och allmänt en högre konsumtion av energi).

Mark- och jordförstöring är sammanflätade eftersom mark indikerar ytan, medan ’jord’ är naturresursen på/eller under den. Mark och jord är ömtåliga och begränsade resurser. Stadsutbredning och markförsegling förtär värdefulla ekosystem. Markförsegling påverkar och minskar potentialen för jordbrukare och skogsbrukare att försörja sig.

Markåtervinning, att bygga eller rehabilitera tidigare bebyggda områden, är ett sätt att arbeta mer hållbart. Detta skonar naturområden till förmån för biologisk mångfald, skog och grönområden, mark för mat och biomassaproduktion, vatten- och nederbördsreglering.

Sluta näringsämnen och kolets kretslopp 

Biomassa (till exempel i form av blad och grenar) bryts ner av markorganismer till enklare föreningar som kan tas upp som närings ämnen av växter och ger jorden dess bördighet. Detta innebär att om vi återvinner organiskt material som kompost, rötrest, avloppsslam, bearbetad gödsel och andra jordbrukrester så har det många fördelar. Det kan bli organiskt gödningsmedel som hjälper till att fylla på utarmade kolpooler i marken och förbättra vattenupptagsförmågan och jordens struktur, och sluter därmed näringsämnen och kolets kretslopp.

Detta bör dock alltid utföras på ett säkert och hållbart sätt för att förhindra markföroreningar. Här behövs mer forskning för att veta hur vi kan återvinning bioavfall på ett så miljövänligt och hållbart sätt som möjligt.

Biologisk mångfald i jorden för människors, djurs och växters hälsa

Under våra fötter finns organismer om upprätthåller livet på jorden. Ett handfull frisk jord kan innehålla upp till en miljard bakterier och mer än en kilometer svampmycel som alla är avgörande för växt- och djurlivet. Ändå vet vi bara om några få procent av alla olika arter. Jorden är också barnkammare för de första stadierna av livet för många insekter och pollinatörer.

Den biologiska mångfalden i jorden bidrar i hög grad till människors hälsa. Sedan upptäckten av penicillin från en jordmögelsvamp och antibiotika som produceras av jordmikrober har miljontals liv räddats. Jordbakterier har varit avgörande för genombrott i utvecklingen av ny antibiotika som är livsviktigt då antibiotikarecistensen breder ut sig i världen. Flera kolesterolsänkande läkemedel har även dom utvecklades från svampar i jorden.

Forskning visar att barn som leker utomhus i grönområden och skog ofta har ett starkare immunförsvar. Planetens hälsa är nära kopplat till människors och djurs hälsa. Om en av oss påverkas, påverkar detta hälsan hos alla andra organismer. Till exempel:

• Ju mer balanserade näringsämnen och spårämnen finns i jorden desto mer näringsrik mat är. 
• Många mikroorganismer i jorden är kraftfulla i sitt försvar mot föroreningar, eftersom de är kapabla att bryta ned komplexa kemiska föreningar och molekyler, de utför biosanering gratis. 
• Ju friskare och renare jorden är, desto renare är våra vatten och luften vi andas. 
• Jordens svampnätverk av mycel har visat sig vara nyckeln till att upprätthålla friska skogar genom att möjliggöra för individuella träd att dela näringsämnen, vatten och även kommunicera med varandra.

Ändå hotas den biologiska mångfalden i jorden, precis som ovan jord, av förändrad markanvändning, överexploatering, föroreningar, klimatförändringar och invasiva främmande arter som rubbar ekosystemet. 

Det finns ett behov av att öka kunskapen genom att forska om effekten på jordens av förändrad markanvändning, överexploatering och andra stressfaktorer för jordens biologiska mångfald. För att skydda och bevara jorden och dess organismer behöver vi övervaka och lära oss mer om dem genom forskning och internationellt samarbete.

Jord för hälsosamma vattenresurser

Jordar, sediment och vatten är intimt förbundna. Jordar filtrerar, absorberar och buffrar vattenreserver. När jordens absorptionsförmåga förstörs vid markförsegling rinner regnvattnet längs markytan och förorsakar erosion och översvämningar. At forska och ta fram nya metoder för att minska katastrofer och föroreningar till vattendrag är mycket viktigt för en långsiktig och hållbar vattenförvaltning.

Återställandet av den uppsugande förmågan hos jordar kan öka tillgången på rent, färskt vatten och minska risken för översvämningar och torka.

Vissa mycket bördiga och kolrika jordar eroderas och ansamlas nedströms i floder, bassänger, dammar och havet, där muddras ofta detta sediment bort på grund av sjöfarts skäl. Dessa sediment bör återanvändas, förutsatt att de är rena, för ett hållbart nytjande av jorden. Därför är det viktigt att samordna vatten- och markpolitiken för att uppnå friska jordar, vatten och ekosystem genom en mer hållbar mark- och vattenförvaltning, även över landsgränser för att minska effekterna på människor och ekonomi. 

Att göra hållbar jord- och markförvaltning till det nya normala

Jorden är i allmänhet frisk i ohanterade och naturliga ekosystem, och kan bibehållas så även i förvaltade ekosystem genom tillämpning av hållbar markskötsel.

Hållbart skötsel av jorden innefattar metoder för att bibehålla eller återställa hälsan genom att öka den biologiska mångfald, fertiliteten och motståndskraften i jorden.

Hållbar skötsel av jorden innefattar metoder som …

• Täckodling som håller kvar fukt, t.ex. marktäckning (Att täcka marken kan bidra till att minska växt­närings­läckaget, minska jord­erosionen, ge jämnare fukthalt och bi­behålla mull­halten i jorden). Om man använder material som gräs och hö ger täcket också näring till växterna.
• Växelbruk där man skiftar grödorna, roterar grödornas placering eller låter jorden ligga i träda (inte användas) under vissa år. 
• Undvika att använda tunga maskiner då de orsakar markpackning. Vilket leder till en kraftig minskning av markens vattengenomsläpplighet.
• Minskad jordbearbetning och kemikalietillförsel

För att hållbar jord och markförvaltning krävs samordning och samarbete på lokal, regional, nationell, EU- och global nivå.

Förhindra markföroreningar

Det mest effektiva och billigaste sättet att säkerställa rena och hälsosamma jordar på lång sikt är att förhindra markföroreningar. Föroreningen ska förhindras vid källan, utsläppspunkten. 

Detta kan till exempel göras genom att ha en ren industri, hållbar produktdesign, förbättrad återvinning, avfallshantering och återvinning av näringsämnen, effektivare spridning av gödningsmedel eller minskad användning av bekämpningsmedel, hindra utsläpp av läkemedel i miljön och minska användning av antimikrobiella medel. Självklart även minskade utsläpp och säkrare produktion och användning av kemikalier.

Riskerna med kemikalier för jordhälsan och den biologisk mångfald måste beaktas ordentligt i riskbedömningar. Här behövs mer forskning och kunskap om faror för miljön och exponering av specifika kemikalier och den risk de utgör för jord- och markhälsan och dess organismer.

Återställande av förstörda jordar och sanering av förorenade områden

En förstörd  jord har helt eller delvis förlorat sin förmåga att tillhandahålla sina ekosystemtjänster. I vissa fall kan en hållbar markförvaltning hjälpa jorden att återupprätta ett friskt tillstånd (t.ex. vid förlust av kol och biologisk mångfald eller packning och erosion av ytliga bördigt lager). I andra fall behövs aktiva restaureringsåtgärder och ibland återvinning (t.ex. om jorden är förseglad, ökenartad, saltad eller försurad). Ibland är förstörelsen oåterkallelig.

Förorenade platser kräver sanering och det kräver komplexa och kostsamma tekniker, även om det i vissa fall fungerar med effektiva biosaneringstekniker till låg kostnad.I de fall jordar har förstörts så mycket att de inte kan bli helt återställda till ett hälsosamt tillstånd till en rimlig kostnad. Då behövs lämpliga åtgärder tas för att begränsa eller hantera risken på den förorenade platsen för att förhindra eventuella ytterligare skador på miljön och människors hälsa.

Jordkunskap och samhällsengagemang

Jord är förmodligen den mest undervärderade delen av naturen. Alltmer urbaniserat befolkningar ser det ofta bara som ”smuts” och som en obegränsad naturresurs, ofta omedvetna om dess relevans i vårat dagliga liv och om dess nyckelroll i den hållbara och cirkulära bioekonomi. 

Detta återspeglar en brist i skola och utbildningsmaterial om markens betydelse och belyser behovet av att öka allmänhetens medvetenhet och engagemang för frågan. 

För att få ökad kunskap om jorden och dess betydelse krävs kommunikation och dialog över en rad discipliner som kan visa och föra kunskapen om jord närmare människors vardagliga liv. För detta måste alla intressenter ha tillgång till både fakta och utbildningmaterial. Formell utbildning måste kompletteras med aktivt lärande och ökad samsakapande och dialog för att dela bästa praxis och lärdomar.

För att öka kunskapen om jord och mark krävs ett brett engagemang med allmänheten och aktörer som är involverade längs hela livsmedelsproduktionen kedjan, inklusive bönder, livsmedelsföretag och återförsäljare.

Slutsatser av EUs Soil Deal for Europe

Ge jord och mark samma skyddsnivå som luft, vatten och vår marina miljö och ge samma uppmärksamhet till organismer under jorden som vi ger den biologisk mångfald ovan jord. 

Detta kräver inkluderande och ett brett arrangemang på lokal, nationell, EU- och global nivå.

Läs mer on Vetenskap & Allmänhets roll EU-projektet LOESS och hur vi kan öka kunskapen och förståelsen om vikten av jordhälsa här.