Hållbarhet och Bioekonomiordlista

Vad är bioekonomi?

Som en resurs i EU-projekten Allthings.Bio och LOESS gjordes ordlistor som vi här har slagit ihop till en hållbarhetsordlista och översatt till svenska.

a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö


A


B

Bioavfall

Bioavfall inkluderar biologiskt nedbrytbart avfall, både livsmedels- eller köksavfall och trädgårds- eller parkavfall.

Biobaserad ekonomi

Den biobaserade ekonomin är en del av bioekonomin och omfattar områden utanför livsmedelsproduktion. Till exempel kemikalier, material och energi.

Biobaserad plast / Bioplast

Plastmaterial som helt eller delvis är tillverkade av förnybara biobaserade råvaror. De behöver inte vara biologiskt nedbrytbara.

OBS: Bioplast är en förkortning av biobaserad plast. För att inte förväxla bioplast med biologiskt nedbrytbar plast är det bättre att använda hela termerna för att skilja på ”biobaserad plast” och ”biologiskt nedbrytbar plast”.

Biobaserade drop-in-kemikalier

Biobaserade versioner av befintliga fossilbaserade kemikalier som är kemiskt identiska och kan ersätta de icke förnybara kemikalierna som redan är etablerade i industrin.

Biobaserat innehåll

Den del av en produkt som är utvunnen ur biomassa.

Biobaserat kol

Den del av kolet i ett material eller produkt som är utvunnet ur biomassa.

Biobaserat (Biobaserat material / Biobaserade produkter)

Består helt eller delvis av biomassa. Produkter och material som delvis är biobaserade bör ha en förteckning av mängden biobaserat innehåll.

Biobränsle

Förnybart bränsle framställt av biomassa.

Biobränslen kan vara gasformiga som biogas, flytande som etanol eller fasta som exempelvis ved och pellets. 

Första generationens eller konventionella biobränslen produceras av livsmedels- och fodergrödor. Andra generationens eller avancerade biobränslen är biobränslen som framställts av grödor ej tänkta för livsmedel och restprodukter.

Bioekonomi

Ekonomi och samhällsutveckling baserad på förnybara resurser.

Bioekonomi innefattar produktion och omvandling av biomassa till förädlade produkter, såsom livsmedel, foder, biobaserade produkter och bioenergi. Det omfattar sektorer som jord- och skogbruk, fiske- och livsmedelindustri, ekosystemtjänster, massa- och papperstillverkning, samt kemi- bioteknologi- och energiindustrin. Läs mer här.

Bioenergi

Energi utvunnet direkt eller indirekt ur biomassa.

Biogas

Se Metan

Biologisk mångfald

Variationsrikedomen bland levande organismer: detta inkluderar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Biologiskt nedbrytbar

Förmåga att brytas ned och/eller sönderdelas genom biologisk aktivitet under specifika förhållanden.

En del material kan brytas ned i hemkompostmiljö men många biologiskt nedbrytbara material kräver industriella komposteringsförhållanden.
(Jämför med komposterbar och hemkomposterbar)

Biologiskt nedbrytbar plast

Biologiskt nedbrytbar plast som kan brytas ned och/eller sönderdelas genom biologisk aktivitet under specifika förhållanden.

Plasten kan vara gjord av fossilbaserade och/eller biobaserade material.

Biolösningsmedel / Biobaserade lösningsmedel

Lösningsmedel utvunnet ur biomassa.

Lösningsmedel är en vätska som ett annat ämne kan blandas och lösas upp i för att bilda en lösning.

Biomassa

Organiskt material, levande eller dött, så länge som det inte är fossiliserat.

Inkluderar biologiskt material från växter, djur, svampar, mikroorganismer.

Bioplast

Plastmaterial som helt eller delvis är tillverkade av förnybara biobaserade råvaror. De behöver inte vara biologiskt nedbrytbara.

OBS: Bioplast är en förkortning av biobaserad plast. För att inte förväxla bioplast med biologiskt nedbrytbar plast är det bättre att använda hela termerna för att skilja på ”biobaserad plast” och ”biologiskt nedbrytbar plast” ovan.

Bioraffinaderi

En anläggning där man omvandlar biomassa till material, produkter och energi.

Biosmörjmedel

Smörjmedel utvunnet ur biomassa.

Smörjmedel är ämnen och material som används för att minska friktionen mellan rörliga delar. Tillexempel olja, fett eller skidvalla.

Biotensider/ Biobaserade ytaktiva ämnen

Tensider som utvinns ur biomassa.

Tensider är ytaktiva ämnen där molekylerna består av en hydrofil- (vattenälskande) och en hydrofob- (vattenhatande) del.

När de tillsätts till en vätska förändrar de ytspänningen. De används i många produkter för rengöring och i livsmedel som till exempel tvättmedel, sköljmedel, emulsioner och tvålar.

Biprodukt

En produkt som av en tillfällighet fås vid produktion av en annan. Inte den primära produkten eller tjänsten som produceras. En biprodukt kan vara användbar eller ha negativa konsekvenser.


C

Cirkulär ekonomi

En ekonomisk modell där värdet på material och produkter optimeras över tid genom kretslopp snarare än en linjär process.

Detta kräver minimal utvinning av råvaror, återinförande av material som redan finns i omlopp och inget avfall.


D


E

Ekosystem

Allt levande och den livsmiljö (icke levande delar) som finns i ett visst område.

Ekosystemtjänster

Alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Detta inkluderar försörjande (till exempel grödor), reglerande (reglering av klimat), stödjande (näringsämnescirkulation) och kulturella (rekreation) tjänster.


F

Fibrer / Fiberprodukter

Fibrer är naturliga eller konstgjorda långa tunna trådar på molekylär eller makronivå. De används ofta vid tillverkning av andra material.

Fiberprodukter görs av fibrerna från ört- och vedartade växtmaterial. Till exempel tyg, trämassa, träkomposit och träflis. Läs om träbaserade fibrer, CELLULOSA här.

Fossilt råmaterial

Material baserat på organiska kol- och väteföreningar som har uppstått genom nedbrytningen av döda växter och djur under värme och tryck.

Det tar miljontals år att bilda fossilt råmaterial som till exempel petroleum, naturgas och kol.

Förnybart material

Material som består av en resurs, som töms långsammare än den fylls på. Till exempel biomassa, se ovan.

Den förnybara resursen hinner återhämta sig innan nytt material kan tillverkas igen.


G

Grön kemi / Hållbar kemi

Utformning av kemiska produkter och processer så att de är så miljövänliga som möjligt. Till exempel för att minimera mängden avfall och energiförbrukning.


H

Hemkomposterbar

Organiskt material med förmåga att brytas ned i hemmiljö med hjälp av mikroorganismer i närvaro av syre

Dessa material kräver inte industriella komposteringsförhållanden för att brytas ned.
(Jämför med biologiskt nedbrytbart och komposterbar)

Hållbar utveckling

En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov i framtiden.

Den kombinerar social rättvisa, ekonomisk utveckling och miljöskydd på ett hållbart sätt. Läs mer här.

Hållbart skogsbruk

Skogsbruk i enlighet med principerna för hållbar utveckling

Sköta skogen så att den tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov i framtiden.

Hårdgörning

Marken blir hård genom att man täcker jorden med vattenogenomsläppligt material såsom till exempel asfalt och betong. Detta kan försämra jordhälsan och leda till översvämningar.

Se även markförsegling.


I

Icke förnybar resurs

En resurs (med ekonomiskt värde) som inte kan återskapas av naturen eller som tar väldigt lång tid att återskapa, ofta flera miljoner år så den riskerar att ta slut.

Industriell bioteknik

Industriell, eller vit bioteknik är en teknisk process använder enzymer och mikroorganismer för att tillverka biobaserade material och produkter inom till exempel kemi-, textil-, papper och massa- och livsmedelsindustrin och för bioenergi.

Industriellt komposterbar

Komposterbar endast i en kontrollerad miljö under industriella förhållanden, som inkluderar höga temperaturer.


J

Jord

Jord täcker stora delar av marken. Jordtäcket över berggrunden utgörs av sten-, sand- och lerpartiklar och organiskt material som växtrester och jordlevande organismer som exempelvis djur, bakterier och svampar, men även hålrum, porer med luft- och vatten. Läs mer här.

Jordbruksrester

Restprodukter från jordbruket av växtdelar.

Främst består de av stjälkar och blad från grödor som blir kvar efter primärskörden. Till exempel majsstjälkar, blad och andra rester (majsstover) och halm- eller risstrån.

Jordhälsa 

Markens kemiska, biologiska och fysiska tillstånd, och jordens möjlighet att leverera ekosystemtjänster både ovan och under jord. Läs mer här.


K

Klimatavtryck

En individ, företag, organisation, produkt eller ett lands klimatpåverkan genom att beräkna mängden utsläpp av växthusgaser som de orsakar.

Uträkningen görs i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e) vilket är ett mått på hur mängden utsläpp bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Läs om växthuseffekten här.

Klimatneutral / koldioxidneutral

Klimatneutral innebär att en individ, företag, organisation, produkt eller ett land inte gör någon påverkan på klimatet. 

Koldioxidneutral innebär att det är enbalans mellan utsläppen av koldioxid (genom förbränning av fossila bränslen och biomassa) och absorbering av koldioxid från atmosfären. till koldioxidsänkor.

Koldioxidsänkor/kolsänkor är system som absorberar mer koldioxid än det släpper ut, till exempel jorden, växter, djur och haven.

Kolodling

Att minska koldioxidhalten i atmosfären genom att plantera skog.

Komposterbar

Förmåga att brytas ned genom biologisk aktivitet under komposteringsförhållanden i närvaro av syre.

En del material kan brytas ned i hemkompostmiljö men mycket av komposterbara material kräver industriella komposteringsförhållanden.
(Jämför med rötning, biologiskt nedbrytbart och hemkomposterbar)


L

Livscykelanalys

En bedömning av en produkt/process/aktivitets miljöpåverkan under hela dess livscykel. Från råvaruutvinning till tillverkning, användning, transporter, återvinning och energiåtgång.

Kan även kallas life-cycle assessment (LCA) eller “från vaggan till graven”-analys.


M

Mark

Del av planetens yta som inte täcks av hav, sjöar eller floder. Den totala landmassan, både kontinenter och öar. Marken kan täckas av olika typer av växtlighet (till exempel naturlig friväxande eller gräsmarker, åkermarker och våtmarker skötta av människor och av konstgjorda ytor där vi människor har byggt vägar och byggnader. Läs mer här.

Markförsegling

Se hårdgörning.

Markföroreningar

När kemikalier och avfall läcker ut eller dumpas på marken. I värsta fall påverkas jordens hälsa, växternas tillväxt och hälsan på olika vattenmiljöer.

Markexploatering

Uppförande av bebyggelse och anläggningar som omvandla markens användning på ett bestående sätt i ett samhällsutvecklande syfte. Till exempel utvecklingen av bebyggelseområden på landsbygden, expansionen av bebyggda områden kring en stadskärna (stadsutbredning) och omvandlingen av mark inom ett stadsområde (förtätning).

Marktäckning 

Täcka jorden med material för att minska växt­närings­läckaget, minska jord­erosionen, ge jämnare fukthalt och bi­behålla mull­halten.

Matjord

Matjord även kallat Mylla är lagret närmast ytan (ca  20–30 cm ner i marken). Detta lager innehåller den största mängden organiskt kol och är det mest produktiva lagret som är en mycket viktig naturresurs. Läs mer här.

Metan (CH4)

Metan är huvudbeståndsdelen i biogas.

Biogas kan produceras av biomassa via rötning eller genom förgasning till biometan och syntetisk naturgas (SNG).

Miljöpåverkan

Extern påverkan, bra eller dålig, helt eller delvis, på miljön.

Monokultur

En monokultur är systemet att bara odla en gröda/trädart åt gången på en åker/plantage.

Inom jordbruket används monokultur i stor utsträckning inom konventionellt. Monokultur kan leda till snabbare och större skörd men kan ge ökad risk för skadedjur och sjukdomar.


N

Naturens kretslopp

Naturen kretslopp handlar om hur jorden förnyar sig, hur ämnet cirkulerar i naturen. Till exemplel vatten, syre, organiskt material och mineraler. Kretsloppet går både genom biotiska, levande delar av jorden och abiotiska, icke biologiska delarna av jorden. Människan påverkar och är en viktig av naturens kretslopp.


O

Organiskt avfall

Avfall av vegetabiliskt och animaliskt ursprung.


P

Polymer

Kemisk förening som består av en stor molekyl bildad av många mindre och identiska molekyler, kallade monomerer.


Q


R

Råmaterial

Ett ämne eller material som kan utvinnas ur naturen i syfte att omvandlas och förädlas till något för oss människor användbart.

Rötning

Nedbrytning av organiskt material med hjälp av mikroorganismer i frånvaro av syre.

Denna process kan användas för att tillverka biogas (en blandning av metan och koldioxid). Biogas används i stället för icke förnybar naturgas, fossila bränslen och till el- och värmeproduktion.


S

Skogsrester

Biprodukter från skogsindustrin.

Både från skogsavverkningen, till exempel grenar, stubbar, trädkronor och sågspån, (primära skogsrester,) och den industriell träförädlingen, till exempel bark, sågspån och flis (sekundära skogsrester).


T


U


V

Växthusgaser

Jordens växthusgaser fångar värme i atmosfären och värmer upp planeten genom den så kallade växthuseffekten. Läs mer här.

Ökningen av dessa gaser i atmosfären bidrar till global uppvärmning och klimatförändringar.

De huvudsakliga gaserna som är ansvariga för den förstärkta växthuseffekten inkluderar koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och fluorerade gaser.


W


X


Y


Å

Återvinning

Insamling, sortering och bearbetning av kasserade produkter och material för återanvändning i en annan tillverkningsprocess.


Ä


Ö

Ökenspridning

En typ av markförstöring där relativt torra områden blir allt torrare. En utvidgning av redan existerande öknar eller uppkomst av nya.


Vi vill också tipsa om Hållbarhetstermlistan

En termlista för att tydliggöra termer och begrepp inom ämnesområdet hållbar utveckling.

Termlistan utvecklas och uppdateras löpande av Hållbarhetstermgruppen.

Om bioekonomi

Läs det senaste om Allthings.Bio

Lär dig om bioekonomi genom att leka och ha kul!

Vill du lära dig om hur utbildning och kunskap inom bioekonomi kan leda till intressanta jobb med hållbarhet i centrum? (mer …) Läs mer

Skapad:

2023-08-09 |

Uppdaterad:

2023-09-06 |

Kategorier:

Alltings.BioPRO, EU-projekt, Nyheter
Läs alla inlägg

Läs det senaste om Bloom

Boosting bioeconomy in the Nordics – Bloom Nordic Hub

The goal of the Nordic Hub in the European BLOOM bioeconomy project was to communicate the opportunities and challenges with the bioeconomy, as well as to increase knowledge and demand… Läs mer

Skapad:

2020-12-03 |

Uppdaterad:

2023-01-17 |

Kategorier:

Bloom, EU-projekt, News articles, Nyheter
Läs alla inlägg

Kontakt

Lotta W Tomasson

Tel 0707289720

[email protected]