Tusentals möten mellan forskare och allmänheten, klassrum sprängfyllda av nyfikna frågor och massvis med spännande prova på-aktiviteter. ForskarFredag 2025 välkomnade över 26 000 deltagare och visade återigen att nyfikenhet på forskning finns i alla åldrar – och över hela landet.
Ja, det var många som hittade spännande programpunkter och aktiviteter i årets utbud. Temat var Jorden under våra fötter. Runt om i Sverige deltog över 26 000 personer i årets ForskarFredag-vecka. Av dem var 8 500 elever med genom initiativet Låna en forskare, där forskare möter elever i klassrummet – fysiskt eller digitalt. Sammantaget deltog 550 forskare i ForskarFredag, som är en del av den europeiska vetenskapsfestivalen European Researchers’ Night.
De fler än 100 programpunkterna bjöd in till science cafés, forskarstafett, snilleblixtmässa, shower, forskarfrukost, science after work, guidade turer och mycket, mycket mer. Ta del av några nedan!
Klimatmodeller och framtidens städer
I Norrköping samlades deltagare till en interaktiv föreläsning om klimatforskning på SMHIs huvudkontor för att lära sig hur klimatmodeller fungerar och hur myndigheten arbetar i både nationella och internationella forskningsprojekt.
På scen deltog forskare och under pausen arrangerades en tipspromenad med klimatfrågor. Under eftermiddagen fick deltagarna funder över hur vpra framtida klimatanpassade samhällen kan se ut i en workshop.
– Det var verkligen kul att möta en så intresserad publik. Vi har fått mycket bra respons och redan en förfrågan om att besöka en folkhögskola. ForskarFredag är ett fantastiskt tillfälle att visa hur forskning bedrivs och förhoppningsvis inspirera nästa generation klimatforskare, säger Miranda Gatti Ståhl, kommunikatör på SMHI och en av arrangörerna bakom dagen.
Under veckan deltog även tre SMHI-forskare i Låna en forskare.
– Det var en spännande upplevelse, både för mig och för eleverna. Det var roligt att få dela med mig av naturvetenskapen, fysiken och matematiken bakom klimatscenarier, berättade klimatforskaren Klaus Wyser efter att ha träffat klasserna. Läs hela SMHIs artikel här.
Varför forska?
På Södertörns högskola möttes gymnasie- och folkhögskoleelever från Stockholmsområdet för att lära sig mer om hur forskning går till – och varför den spelar roll.
– Tanken med ForskarFredag är att visa hur forskning påverkar vår vardag och hur forskare arbetar för att förstå och förändra världen, berättade Anna Högberg, pedagogisk specialist
En programpunkt som väckte stort engagemang var när Petter Tinghög, forskare i socialepidemiologi på Röda Korsets Högskola, berättade om hur boendeformer under asyltiden kan påverka människors psykiska hälsa och mående, även långt senare i livet.
– Det var intressant att se hur man gör den forskning som blir nyheter på SVT, sa Alexander Olsson Illhammar från Stadsmissionens folkhögskola.
Ett annat populärt inslag på Södertörn var workshopen om fästingar med Thérese Janzén. Eleverna fick kika i mikroskop, lära sig hur fästingar sprider sjukdomar och hur man plockar bort dem på rätt sätt. Hon berättade också om hur klimatförändringar kan påverka fästingpopulationer – och därmed vår hälsa.
– Det var intressant att se hur mycket olika forskning det finns. Vi träffade en professor i litteraturvetenskap nyss, och nu fästingar, sa Amanda Shawket från Huddingegymnasiet.
Läs mer om vad som hände under ForskarFredag på Södertörns högskola
Jord, vind och vatten
På Alnarp Agroecology farm i Skåne, som drivs av SLU-studenter och forskare, bjöds gymnasieelever och allmänhet på en guidad rundtur för att lära sig om småskalig ekologisk odling under ForskarFredag helgen. Vid fyra interaktiva lärstationer fick besökarna även undersöka jordens funktioner med hjälp av sina sinnen. Aktiviteterna som utfördes var en del av EU-projektet LOESS, som arbetar för att öka medvetenheten kring jordhälsa.
Mullrande myror, vettskrämd i VR och sinnliga sensationer
I Umeå bjöds det in till ForskarFredagsmys. På Curiosum fanns det fullt med interaktiva stationer att välja mellan. Bland annat visade Anders Lundström och Magnus Mikaelsson hur VR-teknik kan användas för att behandla fobier. Köerna ringlade långa till stationen där besökarna fick kliva ut på en virtuell planka högt upp i en skyskrapa.
Hos psykologiforskaren Linus Andersson kunde besökare testa sitt luktsinne, smaka favoritgodis och samtidigt se sin egen hjärnaktivitet via en hjässa med sensorer.
Louise Vang Sørensen från institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, lät besökarna tjuvlyssna på livet inuti en myrstack. Med hjälp av kontaktmikrofoner instoppade i jorden studerar hon ljudet från daggmaskar och myror, för att ta reda på om de låter annorlunda beroende på jordens kvalitet.
– Myror och daggmaskar gör förvånansvärt mycket ljud ifrån sig, vilket är spännande för de kanske inte är djur som man vanligtvis brukar lyssna på. Ljud kan ge oss mycket information om världen runt omkring oss och vi vill visa varför det är viktigt att vi lyssnar, säger Louise Vang Sørensen.
Forskare besökte 300 skolklasser
Under året genomfördes även drygt 300 låna en forskare-besök. Under lånen träffar forskarna skolklasser i olika åldrar, berättar om sina ämnen och svarar på elevernas frågor om allt ifrån hur man blir forskare, till hur mycket en forskare tjänar. Lånen sker både på plats i klassrummet och på distans.
En av forskarna som deltog var historiedoktoranden Lisa-Maria Cambladh, som besökte en skola mitt i det geografiska område hon själv studerar i sin forskning om 1600-talets samhälle och vägbyggande.
– Titta på den här gamla kartan, känner ni igen er? Här vid Flottsbro gick vägen från Huddinge till Stockholm då. Det är ju en skidbacke idag: tror ni att det var lätt att köra häst och vagn uppför? Såklart inte, så det blev bestämt att det skulle byggas en väg rakt över en adelsmans mark, berättade hon för två elevgrupper i årskurs tre på Utsäljeskolan.
Det blev förstås inte så populärt och eleverna fick höra om hur adelsmannens vilda protester till slut ledde till att kungen stiftade en helt ny lag för att slutligen kunna bygga vägen.
– Hur kan jag veta allt det här? frågade Lisa-Maria Cambladh och lät eleverna ge sina egna förslag innan hon berättade om olika sorters källor en historiker kan använda, bland annat genom att visa gamla kartor och texter som eleverna fick vara med och tyda.
Extra spännande var det att få titta in i och försöka dechiffrera dokument som går att hitta i Riksregistraturen – särskilt de brev som skickades till kungen och fortfarande finns bevarade.
Efter lektionen stack flera nyfikna huvuden in i klassrummet för att fråga hur de själva kunde hitta fler gamla dokument.
– Jag trodde inte att du skulle berätta om vägar, men det var kul! kommenterade en elev.
– Om jag skulle forska blir det nog om hästar, inflikade en klasskompis.
ForskarFredag 20 år – mot framtidens forskning
Nästa år firar ForskarFredag 20-årsjubileum! Det ska vi fira med pompa och ståt och hoppas att du kommer och firar med oss. En myriad av spännande forskning har presenterats under åren som gått och mer ska det bli. För det underbara med vår värld är att den alltid erbjuder oss mer att upptäcka!
