Hur ofta funderar du på vad som finns precis under dina fötter? Sedan Maria Jacobson började som projektledare för den svenska delen av LOESS, har tillfällena då hon förundras över myllret av liv i en frisk jord ökat drastiskt.
EU-projektet LOESS löper mellan 2023-2026 och vill öka kunskapen i samhället om hur vi kan ta hand om våra jordar på ett hållbart sätt. Vad har du lärt dig under det första året som gått?
– Framförallt att det finns oändligt mycket liv under jorden som gör ett väldigt viktigt jobb för att vi ska få mat på våra tallrikar. De flesta känner ju till daggmaskar, men allt annat liv är minst lika viktigt för att jorden ska må bra. Det är som ett helt universum och det finns så mycket vi ännu inte känner till, trots att det har så stor inverkan på våra liv.
Ungefär 95 procent av maten vi äter i dag odlas, vilket gör välmående jordar till en grundläggande fråga. Det kan ställas mot att 60-70 procent av Europas jordar bedöms vara i dåligt skick på grund av byggnation, ohållbara brukningsmetoder och föroreningar.
Jordhälsa kan definieras som åkermarkens långsiktiga hållbarhet och förmåga att leverera ekosystemtjänster och gynna biologisk mångfald både ovan och under jord.
Jorden producerar flera ekosystemtjänster som vi är beroende av för att kunna fortsätta producera mat till jordens befolkning.
Att minimera bearbetning som plöjning, att hålla jorden beväxt och variera växtföljden är några viktiga faktorer för att gynna de levande organismerna under jord.
– Jorden producerar flera ekosystemtjänster som vi är beroende av för att kunna fortsätta producera mat till jordens befolkning, för att lagra och rena vatten och för att skydda oss mot torka och översvämningar i ett allt mer förändrat klimat. Ändå är jordhälsa inget det talas om särskilt mycket om ute i skolorna i dag, säger Maria Jacobson.
Under året har LOESS kartlagt hur jordhälsa tas upp i läromedel och annat skolmaterial på olika utbildningsnivåer i 15 länder i Europa, från grundskolan till universitetsnivå.
– På låg och mellanstadienivå nämns jordhälsa knappt alls. Det tas mest upp i geografi och NO men det spänner över flera områden och skulle kunna tas upp i flera ämnen. Det är det projektet ska bidra med, att ta fram färdiga målgruppsanpassade moduler som går att använda på grundskola, gymnasie och högskolenivå.
Med start i maj håller LOESS i workshops där lärare och andra pedagogiska experter från 15 länder samlas för att ge input på vad de tycker ska vara med i utbildningsmaterialet. Från Sverige deltar två lärare. Tanken är att läromedlen ska vara interaktiva och kunna integreras i undervisningen i flera ämnen.
Alla utbildare och lärare har också möjlighet att lämna sina synpunkter via en enkät.
Det är spännande att jobba med ett projekt som involverar så många målgrupper och i så många länder samtidigt i en så viktig fråga som jord.
LOESS riktar sig även till allmänheten. Längre fram i projektet planeras bland annat också en app, som ska synliggöra livet under jorden genom förstärkt verklighet. Det kommer även att tas fram ett digitalt kartverktyg där vanliga medborgare ska kunna rapportera platser där de har observerat jordrelaterade problem.
– Det är spännande att jobba med ett projekt som involverar så många målgrupper och i så många länder samtidigt i en så viktig fråga som jord. Det är först när vi förstår hur viktiga hälsosamma jordar är som vi kan agera för att skydda dem och i LOESS jobbar vi tillsammans för att sprida kunskapen, säger Maria Jacobson.
I de 15 medverkande länderna har också referensgrupper med bland annat lärare, beslutsfattare och forskare bildats. I Sverige deltar bland annat Christina Berneheim, konsult inom regenerativt jordbruk på Svensk Kolinlagring. Här berättar hon om sitt intresse för jordhälsa och varför hon är med i projektet.
