Kunskap i en klass för sig?

Vi har tidigare sett i såväl VAs tidigare studier som i undersökningar från andra länder att utbildningsnivå har ett tydligt samband med förtroende och med en positiv syn på vetenskap, forskare och forskning. Vi har också sett tecken på att ”socialklass” har ett visst samband med attityder till vetenskap.

I den här studien går vi ett steg längre och frågar oss vad som på ett djupare plan gör att människor med högre utbildningsnivå och/eller tjänstemannayrken har högre förtroende för forskning och högre tankar om forskare. Följer vissa värderingar med utbildning? Är Kunskapssamhället ett nytt slags klassamhälle?

De flesta svenskar är positiva till vetenskap, forskning och forskare, men det finns tydliga skillnader mellan olika grupper. De har att göra med olika utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst. Analysen visar att attitydskillnaderna främst bottnar i:

• Social tillit. De som känner sig tillfreds med samhället, demokratin och sina liv är mer positiva till vetenskap, forskare och forskning. Högutbildade, höginkomsttagare och tjänstemän tillhör ofta den här ”lyckliga” gruppen.
• Politiska värderingar. Politiskt intresserade har mer positiva attityder till forskning och forskare. Alliansens sympatisörer har oftare högt forskningsförtroende och en positiv syn på forskare. Men skillnader finns både inom blocken och inom varje parti. Allianssympatisörer är, liksom de politiskt intresserade, oftare högutbildade och tjänstemän.
• Berördhet. De som själva på något sätt berörs av forskning eller är engagerade i en viss fråga är mer positiva till forskning. Utbildning ger en form av berördhet.
• Tro. Religiös tro kan påverka attityden till forskning i endera riktningen. Troende har något lägre tilltro till vetenskap, men intresset för populärvetenskap är lika stort som bland icke troende. Religiös tro är vanligare bland arbetare och pensionärer än bland tjänstemän.

Detta är den andra delrapporten i studien Vetenskap & Värderingar.

• Del 1, Vetenskap att tro på? presenterades hösten 2009.
• Studien slutrapporterades i boken Känsla för kunskap, september 2010.

Frågorna som ställdes i de olika delarna av studien, samt förteckning över litteratur och andra källor, finns att hämta här:

• Vetenskap & Värderingar: Frågorna – Rapportbilaga 1
• Vetenskap & Värderingar: Källförteckning – Rapportbilaga 2