För att vi på Vetenskap & Allmänhet ska kunna stimulera öppenhet och dialog mellan forskning och samhälle behövs samverkan både lokalt, nationellt och på internationell nivå. Vi är partner i många internationella projekt och som internationell samordnare arbetar Maria Hagardt även med utveckling och påverkan.
Varför deltar Vetenskap & Allmänhet i EU-projekt?
– Först och främst är det för få mer kunskap och lära oss nya metoder men också för att utbyta erfarenheter och dela med oss av vår expertis. Att medverka i EU:s samarbetsprojekt ger oss ett stort nätverk och kollegor över hela Europa. Dessutom så finns det inte så mycket finansering för samskapande och samverkansprojekt när det gäller forskning och allmänhet i Sverige.
Sedan 2009 har vi varit aktiv partner i flera EU-projekt och i dagsläget samarbetar vi med närmare 100 partners i 25 länder. I dessa projekt jobbar vi framför allt med olika former av aktiviteter inom våra expertområden: dialog och samskapande med allmänheten (public engagement), forskningskommunikation, öppen vetenskap, medborgarforskning samt med olika former av studier berättar Maria Hagardt, internationell samordnare på Vetenskap & Allmänhet.
Vetenskap och Allmänhet har alltid gjort inspel till förberedelsearbetet med EU:s ramprogram för forskning och innovation, då Sveriges regering och utbildningsdepartementet efterfrågat synpunkter från nationella aktörer. Vad har varit fokus i våra inspel under åren och vad är viktigast just nu?
– Vi har sedan föreningen bildades 2002 jobbat för att lyfta vikten av att inkludera allmänheten i forsknings- och innovationsprocessen samt att göra forskning tillgänglig för alla. Detta kan ske på en mängd olika sätt, från samskapande workshops, vetenskapsfestivaler till medborgarforskning och medborgardialoger. Ökad samskapande och dialog mellan akademi och samhälle stärker kvaliteten och relevansen för forskning och innovation i samhället.
Det är mycket viktigt att fortsätta med satsningar på forskningskommunikation, dialog och samskapande i kommande ramprogram, speciellt i dessa tider då vi ser en ökad polarisering i samhället samt större risk för kunskapsresistens och minskat förtroende för forskning i samhället.
EU-kommissionen har varit föregångare och visat riktningen via forsknings- och innovationsprogrammen Horisont 2020 och Horisont Europa. Det är därför mycket viktigt att fortsätta med satsningar på forskningskommunikation, dialog och samskapande i kommande ramprogram, speciellt i dessa tider då vi ser en ökad polarisering i samhället samt större risk för kunskapsresistens och minskat förtroende för forskning i samhället.
Vi var en av organisationerna som inbjöds till en hearing anordnad av Utbildningsdepartementet. I en skrivelse till departementet utvecklar vi våra synpunkter inför Sveriges inspel till EU-kommissionen om hur nästa ramprogram för forskning och innovation bör utformas.
Nationella riktlinjer för öppen vetenskap
Tidigare i år har Vetenskap & Allmänhets medlem Kungliga biblioteket på uppdrag av regeringen tagit fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Vad innebär detta?
– Både UNESCO och EU-kommissionen har tagit fram övergripande riktlinjer för Öppen vetenskap. Att Sverige nu har nationella riktlinjer för hur vi ska arbeta med de olika delarna av öppen vetenskap är bara positivt.
De svenska rekommendationerna bygger delvis på UNESCOs och EUs och Vetenskap & Allmänhet medverkade i referensgruppen för framtagandet och vi var framförallt delaktiga i utformningen av den del som handlar om allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.
Hur ser du på vägen framåt i Sverige?
– Vi har kommit en liten bit på vägen när det gäller forskningssamverkan med det omgivande samhället men det skulle behövas ytterligare insatser och speciellt finansiering nationellt. Det behövs incitament för att få till dialog, samverkan och samskapande mellan akademi, näringsliv, policy och civilsamhälle så att vi tillsammans kan hitta lösningar på våra samhällsutmaningar.
En sådan satsning är också av betydelse för att öka Sveriges deltagande i EU:s ramprogram där samverkan (public engagement) blir allt viktigare. Vi har mycket att lära av till exempel National Centre of Expertise on Science & Society, Nederländerna, av #FactoryWisskomm-initiativet i Tyskland, av kampanjen ”Creating our future” av Science Foundation Ireland och av National Co-ordinating Centre for Public Engagement (NCCPE) i Storbritannien som alla satsar stort på att öka utbytet, dialogen och samverkan mellan vetenskap och allmänhet.
