Slitsamt förvärvat och snabbt fördärvat? – en studie av förtroendet för forskare

Andelen med stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor sjönk från 75 procent 2009 till 63 procent 2010 i den årliga VA-barometern. Vilka är skälen till det sjunkande förtroendet? Vad baseras människors förtroende för forskare på? Vilken betydelse har media? För att söka svar på dessa frågor har fördjupade webbintervjuer gjorts med 1 000 svenskar.

De flesta med litet förtroende menar att forskningen antingen är styrd – av företag, politiker eller forskares egna intressen – eller komprometterad av fusk och oegentligheter. Många anger även att forskningen är för ”flummig”, att den ger för lite resultat eller helt enkelt är onödig.

Av dem med stort förtroende anger hälften som skäl för det att forskare är kunniga och engagerade. Att forskningen ger resultat nämns också ofta, liksom att vetenskaplig metodik och hård kontroll borgar för förtroende.

Media spelar en viktig roll för synen på forskare. 33 procent uppger att de sett eller hört nyheter som gjort dem mer positiva till forskare eller forskning. Framför allt nämns nya rön från medicinsk forskning. Bara 12 procent uppger att de påverkats i negativ riktning av nyheter. De flesta exempel de minns rör forskningsfusk eller ”styrd” forskning.

Utifrån undersökningens slutsatser bör lärosätena arbeta för:

• ökad öppenhet kring externa finansiärer och samarbetspartners.
• ökat avståndstagande vid misstanke om fusk och oegentligheter.
• ökad kännedom om lagar och etiska regler som reglerar forskning.
• ökad samverkan mellan forskare och omvärlden.
• stärkta incitament för medverkan i samverkansaktiviteter.

Studien genomfördes av VA med stöd från Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet.

You find an English summary here.