Hem Projekt RE-MEND – ny kunskap för att förebygga psykisk ohälsa

EU projects Pågående Forskningskommunikation Medborgarforskning Allmänheten Beslutsfattare Forskare Forskningskommunikatörer Re-mend

RE-MEND – ny kunskap för att förebygga psykisk ohälsa

Vetenskap & Allmänhet är en av 15 partners i detta tvärvetenskapliga projekt om ny kunskap för att förebygga psykisk ohälsa som pågår från 2023 till 2027.

RE-MEND är ett EU-projekt som syftar till att ta fram ny kunskap om förebyggande av psykisk ohälsa. Vetenskap & Allmänhets roll är att stimulera medborgares engagemang i projektet genom kommunikation, fokusgrupper och medborgarforskning. 15 partners ingår i det tvärvetenskapliga projektet som pågår från 2023 till 2027.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Det är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar och drabbar i allt högre grad unga redan i puberteten. Vården är i dag till stor del inriktad på att behandla symtom, snarare än att förebygga, psykisk ohälsa. Ett mål med RE-MEND är att ta fram bättre strategier för att förebygga att utsatta individer utvecklar psykisk ohälsa under känsliga faser i livet. Ett annat är att minska stigma i samband med psykiska problem.

RE-MEND står för Building Resilience against Mental illness during Endocrine-sensitive life stages och projektet koordineras av Uppsala universitet.

Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt ska projektet hantera kunskapsluckor och utmaningar genom att:

Fokusera på fyra kritiska och speciellt känsliga faser i livet där en individs mottaglighet för att utveckla psykisk ohälsa starkt påverkas av förändringar i hormonbalansen; forsterstadiet/tidig utveckling, puberteten, graviditet/förlossning och övergångsåldern när man blir äldre.
Sammanställa och jämföra data från flera stora populationsbaserade studier runt om i Europa, för att kunna upptäcka tidiga risker och skyddande faktorer som påverkar mentala hälsotillstånd i befolkningen under dessa fyra livsstadier.
Undersöka hur biologiska, medicinska och sociala aspekter interagerar. Till exempel kommer fynden från de populationsbaserade- och kliniska studierna att kompletteras med experimentella studier för att hitta orsakssamband mellan biologiska mekanismer, miljöfaktorer och psykisk ohälsa.
Använda biostatistik, maskininlärning och artificiell intelligens för identifiering av möjliga biomarkörer för att bedöma en persons mentala hälsa, personens känslighet för sjukdom, individanpassade insatser och läkemedelsutveckling.
Undersöka hur projektets resultat kan användas för att förändra medicinsk praxis och minska stigmatisering av drabbade individer med hjälp av kommunikationsforskning.

Vetenskap & Allmänhets roll i projektet

Leda och utveckla medborgarforskningen i projektet och öka allmänhetens medvetenhet och kunskap om mental hälsa.
Hålla fokusgrupper för utvärdering av kommunikationsmaterial och förståelse för projektresultaten.
Vara med och skriva policy briefs, faktaunderlag och forskningssammanfattningar för att förändra medicinsk praxis och minska stigmatiseringen av drabbade individer.