Ny medborgarforskning: äldre oroas av samhällsutvecklingen

– Målet med projektet har varit att lyfta äldres egna röster om sin psykiska hälsa. Den här diskussionen präglas alltför ofta av förutfattade meningar om äldre som grupp, liksom av våra föreställningar om vad psykisk ohälsa är och vem som kan drabbas, säger Åsa Johansson Palmkvist, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för studien.

Dessutom, menar hon, finns en tendens att uppmärksamma äldres fysiska hälsa mer än deras psykiska mående. 

– Konsekvensen riskerar att bli att äldres psykiska hälsa förbises, trots att det är den åldersgrupp där störst andel får medicin mot depression.

Målet att lyfta äldres egna röster

För att förändra det här har Vetenskap & Allmänhet involverat intressenter, forskare och frivilliga äldre personer genom hela forskningsprocessen, från utformning av forskningsfrågan till datainsamling och analys. 

– Detta är ovanligt överlag, men särskilt angeläget när det gäller gruppen äldre, som sällan får möjlighet att representera sig själva i diskussioner om sina villkor, säger Åsa Johansson Palmkvist

Under hösten 2025 delade drygt 100 personer över 65 år sina erfarenheter och reflektioner om vad som påverkar måendet under åldrandet. Svaren har analyserats i samråd med en referensgrupp bestående av representanter från äldre- och anhörigföreningar, äldrevården och forskning om äldre. Nu presenteras resultaten i rapporten Så mår vi bra – medborgarforskning med äldre om deras psykiska hälsa. 

Oro över samtiden och framtiden

– Vi ser att en förvånansvärt stor andel äldre uttrycker oro för samhällsklimatet och världsläget, något som sticker ut i relation till tidigare forskning. Många äldre uttrycker till exempel en oro för vad samtida utmaningar och konflikter innebär för ens anhöriga, medmänniskor och kommande generationer, säger Åsa Johansson Palmkvist.

Andra framträdande teman i deltagarnas berättelser var betydelsen av ett aktivt vardagsliv för ens välbefinnande, bra relationer med närstående, att känna sig inkluderad och efterfrågad i mer allmänna sociala sammanhang och att ha inflytande över sin tid och sina åtaganden. 

– Här stämmer våra resultat i hög grad överens med tidigare studier på området, vilket vi ser som ett gott tecken på att den samskapande metoden faktiskt fungerar och ger tillförlitliga resultat, säger Åsa Johansson Palmkvist.

Efterlyses: fler kollektiva sammanhang för äldre

På frågan om hur samhället kan främja äldres psykiska hälsa föreslår Åsa Johansson Palmkvist fler kollektiva sammanhang för äldre som en möjlig väg framåt.

– Utöver samhällsoro lyfter många vikten av att ta hand om sin fysiska hälsa. Dessa båda teman har gemensamt ett slags icke-kollektiv inramning som antingen tar sig uttryck i ett fokus på den egna kroppen eller en uppgivenhet inför det samtidssammanhang man ingår i. Kanske hänger det ihop med vår tids individualistiska budskap om vikten av att ta eget ansvar för sitt eget liv och hälsa, och då skulle det kunna finnas ett värde för äldre att ges möjlighet att engagera sig och påverka mer på kollektiv nivå i frågor som de bryr sig om och berörs av, säger Åsa Johansson Palmkvist.