Ungas matmakt

Våra matmiljöer kan förstås som hela det fysiska, ekonomiska, politiska, sociala och kulturella sammanhang där vi som konsumenter interagerar med matsystemet. Men vem har egentligen makten över våra matval och hur påverkas ungdomar av deras matmiljöer? Det undersöker forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i samarbete med Vetenskap & Allmänhet och skolungdomar i medborgarforskningsprojektet Ungas matmakt.

Trots att ungas matvanor har stor betydelse för hälsan genom hela livet saknas fortfarande kunskap om hur ungdomar själva upplever, påverkar och kan förändra de matmiljöer de möter i vardagen. Genom att sätta ungas perspektiv i centrum vill projektet bidra med ny kunskap om hur hälsosammare matmiljöer kan utvecklas i samverkan med unga. Resultaten kan ge viktig vägledning för kommuner och andra aktörer som vill skapa miljöer som underlättar hälsosamma matval för unga.

Hur ska projektet genomföras?

Projektet jobbar med ungdomar i Uppsala mellan 15-19 år som agerar medborgarforskare.

Steg 1

Den första delen av datainsamlingen sker genom intervjuer med gymnasieungdomar i Uppsala. Intervjuerna fokuserar på (1) vad ungdomar själva tänker på som ohälsosamt ätande, (2) vad som bidrar till sådant ätande och (3) vad som behöver förändras i matmiljön för att minska ohälsosamt ätande. Syftet är tvådelat. Det första är att undersöka om, och i så fall hur, dessa uppfattningar varierar mellan grupper av ungdomar. Det andra är att på gruppnivå förstå hur ungdomar kopplar (1) olika former av ohälsosamt ätande med (2) uppfattningar om vad som bidrar till dem och (3) vad som borde förändras i matmiljön.

Under projektet kommer en panel bestående av ungdomar samt aktörer inom livsmedelssektorn upprättas och hålla regelbundna möten. Panelen kommer dels ha en rådgivande funktion samt fungera som en plattform för dialog.

Steg 2

Medan Steg 1 handlar om hur idéer om ohälsosamt ätande är distribuerade bland ungdomar handlar Steg 2 om den fysiska matmiljön och de faktiska, observerbara matval som ungdomar gör. En större mängd ungdomar kommer med hjälp av en app att ta bilder på vad de köper i matmiljön, när de gör det och vart. Tillsammans med kunksap genererat genom Steg 1 utformas sedan workshops där ungdomar analyserar bildmaterialet utifrån hur de tror att matmiljön påverkar matval och hälsa.

Steg 3

I projektets tredje och sista steg ska ungdomar, i dialog med lokala beslutsfattare i livsmedelssektorn, utveckla förslag på hur deras lokala matmiljöer kan förändras för att främja mer hälsosamma matval. 

Medverkande forskare

Vill du veta mer om forskningen i projektet? Varmt välkommen att kontakta de medverkande forskarna på Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

• Helle Alvesson, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
• Jonas Idevall Hagren, doktorand vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
• Meena Daivadanam, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa; Internationell barnhälsa och nutrition, Uppsala universitet
• Stefan Peterson, professor vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
• Ioannis Sarafis, Arbisense
• Jonas Nord, Samverkansstrateg inom hälsa, stöd, vård och omsorg, Uppsala kommun