Förtroendet för forskare har sjunkit från 62 till 52 procent sedan 2007. Nu har bara varannan svensk stort förtroende för hur forskare sköter sitt arbete. Det visar en ny undersökning från VA i samarbete med SOM-institutet.
Men det är inte de med lågt förtroende som blir fler. I stället är det fler som svarar att de inte har någon uppfattning.
− Det kan bero på att forskare inte syns tillräckligt mycket och att människor därför har en oklar bild av vad de gör. Det kan också ha att göra med de många larmrapporterna där forskare ofta ger motstridiga besked, säger Cissi Billgren Askwall, nytillträdd generalsekreterare VA.
Jämfört med många andra yrkesgrupper åtnjuter forskare ändå relativt högt förtroende. Högst är det bland högutbildade. Bland dem med enbart grundskoleutbildning har bara en av tre stort förtroende.
Även svensk forskning har tappat i förtroende. Allra högst är allmänhetens förtroende för forskning inom medicin, 77 procent, följt av teknik 70, naturvetenskap 61, samhällsvetenskap 47, utbildningsvetenskap 39 och humaniora som bara 36 procent har förtroende för. Samtidigt har förtroendet för medicinsk forskning dalat mest − sex procentenheter − sedan mätningarna inleddes 2002.
Ett liknande mönster syns när det gäller inom vilka områden svenskar vill satsa på forskning på världsbästa nivå. Cancer (74 procent), energi (55) och miljö (54) är de ämnen som prioriteras högst. Minst satsningsvilja finns för områden inom humaniora, till exempel historia som bara 11 procent vill satsa på.
− Sannolikt prioriteras områden som är lätta att förstå och som uppfattas som ”nyttiga”. Forskning som uppmärksammas ofta i media eller berör en själv blir också mer angelägen, säger Karin Hermansson, kanslichef VA och ansvarig för föreningens studier.
Andelen svenskar som vill satsa på spetsforskning inom olika fält har generellt minskat. Förändringarna är små, men trenden är tydlig, menar de programansvariga vid SOM-institutet:
− Vår tolkning är att forskning och universitet långsamt håller på att förlora sina upphöjda och ogranskade statuspositioner i samhället. Ett ”onaturligt” högt förtroende är på väg att normaliseras, säger Sören Holmberg och Lennart Weibull, professorer i statsvetenskap respektive massmedieforskning.
Undersökningen omfattar 3 000 svenskar och är en del av 2010/2011 års SOM-undersökning (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet.
I den senaste VA-barometern där 1 000 svenskar telefonintervjuades hösten 2010 hade 63 procent stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Den nedåtgående trenden är tydlig i båda undersökningarna.
Skillnaderna i absoluta tal beror dels på att frågorna är ställda på lite olika sätt och med olika svarsskalor, dels på att andelen som svarar att de inte vet skiljer kraftigt. I telefonintervjuerna var det nio procent som svarade ”vet ej”, medan andelen som markerade alternativet ”ingen uppfattning” på denna fråga i SOM-undersökningens enkäter var 24 procent. I bägge undersökningarna har andelen osäkra ökat.
I VA-barometern frågas om vilket förtroende den svarande har för forskare vid universitet och högskolor. Svaren anges på skalan Mycket stort, Stort, Litet, Mycket litet, Inget alls, samt Vet ej. I SOM-undersökningen frågas om vilket förtroende den svarande har för en rad yrkesgrupper, varav forskare (utan specificering) är en. Svaren anges på skalan: Mycket stort, Ganska stort, Varken stort eller litet, Ganska litet, Mycket litet, samt Ingen uppfattning.
Ta del av rapporten Vetenskapen i samhället – resultat från SOM-undersökningen 2010
Kommentarer om “Förtroendet för forskare fortsätter falla”