Svenska folkets förtroende för universitet och högskolor är högre än på många år. Det visar en ny mätning av Vetenskap & Allmänhet och SOM-institutet.
Svenska folkets syn på vetenskap och forskning följs sedan 2002 av Vetenskap & Allmänhet, VA, i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Den senaste undersökningen visar de högsta förtroendesiffrorna för universitet och högskolor som uppmätts sedan undersökningarna startade. Sex av tio svenskar har ganska eller mycket stort förtroende för hur universitet och högskolor sköter sitt arbete.
– Bilden av det starka förtroendet stärks ytterligare av att bara sju procent svarar att de har ganska eller mycket litet förtroende. Mätningarna gjordes dock hösten 2015, före den stora uppmärksamheten kring den fuskanklagade forskaren Macchiarini, säger Maria Lindholm, chefsutredare Vetenskap & Allmänhet.
Även förtroendet för forskare är högt: 64 procent av svenskarna anger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för forskare. Under de 13 år som frågan ställts har utfallet varierat kraftigt. Variationen beror till stor del på hur många som anger att de saknar uppfattning i frågan – höga förtroendesiffror sammanfaller med att få saknar uppfattning. I den senaste mätningen svarar 13 procent att de saknar uppfattning i frågan. Endast tre procent har ganska eller mycket litet förtroende för forskare.
Utbildning och politiskt intresse påverkar
I likhet med tidigare år finns det vissa tydliga skillnader mellan olika grupper i undersökningen. Förtroendet för forskare och forskning påverkas i stor utsträckning av utbildningsnivå och hur intresserad man är av politik: Hög utbildning och ett stort politiskt intresse är förenat med ett högre förtroende. Kvinnor svarar i större utsträckning än män att de saknar uppfattning.
Ett annat återkommande resultat är att svenska folket har ett större förtroende för forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik, än inom samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora. Även om förtroendet har stigit för forskning inom samtliga fakultetsområden så är det, precis som tidigare år, stora skillnader mellan områdena. Medicin ligger i topp; 76 procent uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för medicinsk forskning som bedrivs i Sverige. Därefter följer teknik (71 procent), naturvetenskap (66) och samhällsvetenskap (52). Längst ned på listan återfinns utbildningsvetenskap (45 procent) och humaniora (44).
– Skillnaderna kan till stor del förklaras av en högre andel som saknar uppfattning om forskning inom samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora. Det tycks vara svårare för människor att ta ställning till forskning inom dessa områden; kanske för att den inte är lika synlig, säger Maria Lindholm.
Forskning om miljö och hjärt-lungsjukdomar prioriteras
SOM-undersökningen ber även deltagarna ange vilka forskningsområden de anser ska prioriteras i Sverige. Dessa områden roteras mellan åren. Av de tio alternativen i 2015 års undersökning var forskning om hjärt- och lungsjukdomar och om miljö högst prioriterade. Här svarade 94 respektive 90 procent att de tyckte att satsningar på forskning på ”världsbästanivå” i Sverige var mycket viktigt eller ganska viktigt. Forskning om litteraturvetenskap och rymden var lägst prioriterade av de alternativ som gavs i 2015 års undersökning. Här uppgav 37 respektive 34 procent att det var mycket viktigt eller ganska viktigt.
Vetenskap & Allmänhets rapport är baserad på resultat i 2015 års SOM-undersökning och är skriven av Martin Bergman, projektledare på Vetenskap & Allmänhet, och Maria Lindholm. Undersökningen omfattar ett riksrepresentativt urval av 3 400 personer i åldern 16–85 år bosatta i Sverige. Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, ett samarbete mellan VA och SOM-institutet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
Ta del av rapporten Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2015.