Samverkan och dialog behövs också – kommentar angående elitsatsningarna

Skapad:

2012-08-30

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Hösten är här och tempot i den forskningspolitiska debatten har ökat. I dag skriver Jan Björklund på DN Debatt om att satsa mer på elitforskning.

Huvudförslagen i artikeln är följande:

1. Elitprogram för yngre forskare. Detta ska skapa tydliga karriärvägar och möjligheter för egen forskning för yngre forskare. Vetenskapsrådet får 50 miljoner per år i nya medel för detta elitprogram och förväntas lägga till 50 miljoner av sina redan befintliga anslag

2. Rekrytering av internationella forskare. 250 miljoner per år föreslås för att rektorer ska kunna handplocka de bästa internationella forskarna till sina lärosäten.

3. Minskad byråkrati för forskare. Vetenskapsrådet får i uppdrag att skapa program till eliten bland de etablerade forskarna för att de ska kunna ägna sig åt forskningsprojekt med hög risk och stor potential under en längre tid (7-10 år). Det påtalas att bidragen i högre grad ska gå till individer och i mindre utsträckning till institutioner, grupper, miljöer eller centrumbildningar.

4. Fördela nya medel utifrån kvalitet. Forskningsmedel ska fördelas utifrån kvalitet, baserat på de som får internationellt genomslag och de som attraherar medel från andra finansiärer. Lärosäten som lyfter det av högsta kvalitet och avvecklar det mindre bra ska premieras. ”En större andel av medlen ska framöver omfördelas efter kvalitet. Dessutom ska nya medel till universitet och högskolor fördelas efter kvalitetskriterier.”

I artikeln och anslutande intervjuer påtalar Björklund att medlen i första hand ska gå till grundforskning och de traditionella områdena medicin, teknik och naturvetenskap, men även till humaniora och ekonomi.

Vi på VA vill gärna se att åtgärder för att stimulera samverkan och kunskapsflöde mellan forskning och samhälle lyfts fram i forsknings- och innovationspropositionen. Vi menar att kunskapen måste delas och få fäste hos människor, samt att ett utbyte av kunskap, idéer och resultat mellan forskningen och det övriga samhället gynnar samhällets utveckling, såväl ekonomiskt som demokratiskt och kulturellt. Vi menar att det också ger forskarna ny kunskap och nya perspektiv.

När det gäller fördelningen utifrån kvalitet som nämns ovan anser vi att lärosäten och forskare som arbetar aktivt med samverkan också bör premieras. Nu nämns tyvärr ingenting om samverkan i artikeln. Däremot återstår förstås att se vad som kommer att finnas med i den slutgiltiga propositionen.

Några förslag vi lagt fram är:

  • satsningar för att synliggöra goda exempel på samverkan
  • pilotförsök med deltagarprocesser om forskning
  • utveckling av sätt att mäta och belöna dialog och samverkan
  • krav på omvärldsdialog för de forskare och forskargrupper som mottar forskningsanslag

Dessutom vill och hoppas VA att forskningspropositionen lyfter fram vikten av att forskningsanknutna aktiviteter för allmänheten, inte minst unga, erbjuds i hela landet.

Läs vårt inspel inför propositionen i sin helhet här.

Socialdemokraterna har enligt SvD ställt sig positiva till Björklunds förslag. Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson (S) efterlyser däremot tydligare mål för vad den ska leda till.

– Här skulle vi vilja se en mer tillämpad forskning med tydligare koppling till det omgivande samhället – till exempel forskning kopplad till tillväxt och jobb. Men vi välkomnar regeringens satsning, säger Ibrahim Baylan.

Värt att notera är även att Baylan tidigare har efterlyst en blocköverskridande överenskommelse om forskningspropositionen, bland annat på vårt Almedalsseminarium. Däremot var statssekreterare Peter Honeth tveksam till detta. I SVT Rapport har Baylan sedan påtalat att regeringen ska vara medveten om att den inte har majoritet i kammaren. Kanske kan vi vänta oss en politisk strid om delar av forskningspolitiken? Det lär visa sig när oppositionens förslag läggs fram.

SULFs, Sveriges universitetslärarförbunds, ordförande Anna Götlind kommenterar också debattartikeln. De är oroliga att Björklunds förslag kommer att leda till att forskningens bredd försvinner. De menar att det är omöjligt att upprätthålla den breda forskningen om tre miljarder går enbart till spetsforskning. De påtalar att det är svårt att förutsäga var genombrotten kommer att ske och att forskning inte är en nationell tävling.

Här finns Uppsala studentkårs pressmeddelande om artikeln.

Även Sacos ordförande Göran Arrius  kommenterar  debattartikeln. Här är oron mer inriktad mot kvalitetssäkringen av forskningen och de krav som ställs på forskningsmedel. Han lyfter även fram de medel som går till statliga myndigheters FoU-verksamhet och menar att det är svårt att se hur den vetenskapliga kvaliteten garanteras för dessa medel.

Här vill jag passa på att tipsa om den rapport vi på VA nyligen tagit fram åt IVA om just detta, liksom ett remissvar som också rör myndigheternas FoU. Våra övergripande slutsatser om de statliga myndigheternas FoU-verksamhet är följande:

  • Erfarenhetsutbytet mellan myndigheter om forskningsbaserad kunskapsinhämtning bör öka.
  • Myndigheter bör undvika att alltid anlita samma forskare när forskningsbaserad kunskapsinhämtning läggs ut externt, eftersom det kan medföra ett snävt upplägg och färre nya idéer.
  • En myndighet bör alltid säkra sin forskningskompetens för varje område där myndigheten inhämtar forskningsbaserad kunskap, oavsett om myndigheten utför egen forskning eller inte.
  • Varje myndighet som utför forskning eller lägger ut forskning bör ha ett organ som granskar dessa processer.
  • Myndigheternas forskningsansvar behöver ses över och ansvaret för sektorsforskningen förtydligas.
  • Utvärderingsmetoder och återkopplingsprocesser från departement och regeringskansli
 till myndigheterna bör utvecklas. Dessutom behöver beställarkompetensen säkerställas hos departementen och för hög grad av detaljstyrning undvikas.
  • Myndigheternas arbete med att sprida den inhämtade kunskapen behöver utvecklas. De behöver också utveckla metoderna för att mäta hur den kunskap de tar fram används utanför myndigheten.

Läs rapporten och remissvaret här.

Uppdatering: Även DNs huvudledare kommenterar satsningen och den balansgång som krävs i propositionen.

/Herman

Kommande arrangemang

20 jan 2025 Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSuS)
7 apr 2025
7 maj 2025 Uppsala universitet
8 maj 2025 Uppsala universitet
9 maj 2025 SciLifeLab Stockholm – Air&Fire

Nyheter från Vetenskap & Allmänhet

Vetenskap & Allmänhets projekt



Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Kommentarer om “Samverkan och dialog behövs också – kommentar angående elitsatsningarna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *