Under 2026 växlar flera av Vetenskap & Allmänhets nya projekt upp. Vi utforskar lupinbekämpning, malmgeologi, ungas matmiljöer och DNA-teknikens påverkan på våra identiteter – dessutom får forskare återvända till sina hemorter!
Efter ett händelserikt 2025 ser vi på Vetenskap & Allmänhet fram emot vår medverkan i flera nya projekt, där dialog mellan forskning och samhälle löper som en röd tråd. Här får du en snabb förhandstitt på fem av dem!
Medborgarforskning utforskar stenens dolda värld
Ett av nytillskotten tar sin utgångspunkt i ny 3D-röntgenteknik som används inom gruvindustrin för att undersöka och avbilda fyndigheter i borrprover. I det VINNOVA-finansierade medborgarforskningsprojektet kommer Vetenskap & Allmänhet att vara med och utveckla en globalt tillgänglig, “spelifierad” webbplattform där allmänheten kommer att kunna hjälpa till att upptäcka mönster i dessa röntgenbilder.
Projektgruppen består, förutom av medarbetare på Vetenskap & Allmänhet, av fysiker och ingenjörer från Orexplore, geologer och kemister från Bergskraft Bergslagen, och spelutvecklare från Creative Crowd.
Målet? Att skapa geologins motsvarighet till den populära medborgarforskningsplattformen Galaxy Zoo. Istället för att utforska yttre rymden får deltagarna utforska bergets inre; istället för att klassificera himlakroppar får de tolka mönster i tredimensiella röntgenbilder av sten.
– Det är fantastiskt fina röntgenbilder med spännande mönster. Det ska bli så spännande att se hur frivilligas deltagande i denna forskning kan utveckla kunskapen i geologi, säger Kjell Bolmgren, utredare och biträdande generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.
Läs om GEONAOUTS
Dubbla samarbeten med Umeåforskare
I Lupinlabbet, ett annat nystartat projekt, samarbetar Vetenskap & Allmänhet med forskare i biologi vid Umeå universitet och Karlstad universitet för att sammanställa och kommunicera kunskap om bekämpning av den invasiva trädgårdsväxten blomsterlupin.
Under året inleds den första fasen av det Formasfinansierade projektet, där utvalda aktörer och personer runt om i landet ska intervjuas om sina erfarenheter av att bekämpa lupiner.
– Vi vill öka kunskapen om vilka metoder som faktiskt används och fungerar, men också utforska människors attityder till och erfarenheter av lupinbekämpning. I förlängningen hoppas vi att den kunskap och de resurser vi utvecklar kommer att vara relevanta även för andra invasiva arter. Vi hoppas också att projektet kan bidra till en ökad medvetenhet om invasiva arter i Sverige, säger David Borgström, projektledare på Vetenskap & Allmänhet.
Nytt för i år är också DNA i tiden, som precis som Lupinlabbet är ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet och forskare vid Umeå universitet. Men istället för biologer handlar det här om forskare inom kritiska kulturarvsstudier och genusvetenskap.
DNA i tiden finansieras av Vetenskapsrådet och kommer att undersöka hur en stark tilltro till, och användning av, DNA-teknik kan påverka hur vi identifierar oss själva och andra, liksom hur användningen av DNA-data kan påverka frågor om kultur, politik och social tillhörighet i samhället i stort.
Åsa Johansson Palmkvist, utredare på Vetenskap & Allmänhet, lyfter hur frågan blivit allt mer aktuell i takt med att nya tekniker och metoder utvecklats.
– På senare år har DNA-analyser blivit både billiga och tillgängliga, något som bidragit till att fler har vänt sig till just DNA för att få svar på frågor om identitet och tillhörighet. Genom intervjuer, enkäter och fokusgrupper vill projektet utforska om, och i så fall hur, det här ökade intresset för DNA påverkar människors uppfattning om vilka de är.
Ungas matvanor på menyn
Ett annat medborgarforskningsprojekt som drar igång är Ungas matmakt. Här kommer Vetenskap & Allmänhet, i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet, att undersöka hur ungdomars matval påverkas av deras matmiljöer.
– Våra matmiljöer kan förstås som hela det fysiska, ekonomiska, politiska, sociala och kulturella sammanhang där vi som konsumenter interagerar med matsystemet, säger Maria Jacobson, projektledare på Vetenskap & Allmänhet.
Genom att fota av sina matinköp ska ungdomar i Uppsala dokumentera sina matmiljöer för att sedan analysera bildmaterialet utifrån hur de tror att miljön påverkar matval och hälsa. I nästa steg ska ungdomarna, i dialog med lokala beslutsfattare i livsmedelssektorn, utveckla förslag på hur matmiljöer kan förändras för att främja mer hälsosamma matval. Projektet pågår i två år och finansieras av Forte.
Vi tror att tillit till forskning nås genom personliga möten. Forskning blir mindre abstrakt när den förmedlas direkt i klassrummet av någon från trakten. Avståndet minskar och bilden av vem som kan bli forskare breddas och nyanseras. – Julia Brink, projektledare för initiativet Forskaren återvänder hem.
Forskare besöker uppväxtorten
I flera år har Låna en forskare varit ett av Vetenskap & Allmänhets mest uppskattade format för dialog mellan skolelever och forskare. Forskaren återvänder hem är en vidareutveckling av konceptet, som ger elever runt om i landet möjlighet att träffa forskare på plats i klassrummet – i den kommun där forskaren själv växte upp.
– När en forskare återvänder till sin egen uppväxtort blir skolelevernas möte med forskning konkret och nära. Eleverna får träffa någon som gått i samma skola, rört sig i samma miljöer, och som kan säga att “för några år sedan gick jag också i den här skolan”. Igenkänningen gör det möjligt att se sig själv i forskaren, säger Julia Brink, projektledare på Vetenskap & Allmänhet.
Grundidén bakom projektet, som genomförs med stöd av Familjen Kamprads stiftelse, är alltså att dra nytta av den kraft som finns i lokal förankring och igenkänning, något Julia Brink tror kan stärka tilliten till forskning och ungas känsla av delaktighet i kunskapssamhället.
– Vi tror att tillit till forskning nås genom personliga möten. Forskning blir mindre abstrakt när den förmedlas direkt i klassrummet av någon från trakten. Avståndet minskar och bilden av vem som kan bli forskare breddas och nyanseras, säger Julia Brink.
Vill du veta mer om våra nya projekt? Tveka inte att höra av dig till projektledarna för mer information, och prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev för löpande uppdateringar om alla våra projekt och evenemang.
