DEBATT: ”Tilltron till forskning och kunskap får inte urholkas”

Debattartikel publicerad i Upsala Nya Tidning 20240320

”När forskning och vetenskap utmanas måste vi vårda tilliten”, skriver Vetenskap & Allmänhets generalsekretare Ulrika Björkstén och ordförande Ann Fust tillsammans med Anders Hagfeldt, rektor Uppsala universitet.

När vetenskapens grundvalar skälver i världens största forskningsnation fortplantar sig skakningarna också till Europa och Sverige. USA har sedan det andra världskriget varit ledande inom nästan alla vetenskapliga fält, särskilt inom medicin, naturvetenskap och teknik. Hela 20 procent av alla vetenskapliga publikationer från svenska universitet har de senaste åren gjorts i samarbete med amerikanska forskningsinstitutioner

Men USA:s roll som motor för internationell forskning är betydligt större än så. Även bortom formella samarbeten är USA viktig för globalt lärande och inspiration inom nästan alla forskningsfält. Det är därför inte förvånande att paniken över vad som håller på att hända sprider sig också till svenska forskare. Vi borde alla vara oroliga.

Kärnan i det hela är inte ekonomiska besparingar, utan en radikal misstro mot vetenskapens metoder, mål och syften.

Det handlar inte bara om att de federala forskningsfinansiärerna i USA står inför stora nedskärningar med oöverblickbara följder för enskilda forskare, forskningsprogram och hela forskningsfält. Kärnan i det hela är inte ekonomiska besparingar, utan en radikal misstro mot vetenskapens metoder, mål och syften.

Forskningsprojekt nagelfars i jakt på begrepp som Trumpadministrationen ser som politiskt suspekta. Till exempel genus, klimat och jämställdhet är signalord som kan stoppa finansiering. Landets nya hälsominister har gjort sig ökänd för sin ogrundade vaccinkritik. Vetenskapen ses som politiserad och dess förmåga att söka objektiv och verifierad kunskap ifrågasätts av Washingtons nya etablissemang. USA drar sig samtidigt ur vetenskapligt grundade internationella samarbeten som Världshälsoorganisationen WHO samt Parisavtalet.

Det är inget mindre än en katastrof. Den tekniska och vetenskapliga utvecklingen har format hela den värld vi lever i – på gott och ont

Det är inget mindre än en katastrof. Den tekniska och vetenskapliga utvecklingen har format hela den värld vi lever i – på gott och ont. Vetenskapens landvinningar är intimt förknippade med ökat välstånd och hälsa. Det räcker att föreställa sig världen utan antibiotika för att förstå det.

Samtidigt är den vetenskapliga och tekniska utvecklingen också medansvarig till åtminstone två stora potentiella katastrofer som hotar mänskligheten: de skenande klimatförändringarna samt kärnvapenhotet. Just nu omformar dessutom allt kraftfullare datorer och AI vår verklighet på nästan daglig basis – en utveckling som angår oss alla.

Tillit till eller misstro mot vetenskap är ännu en vallgrav i ett alltmer polariserat samhälle.

Det är inte bara medicin, naturvetenskap och teknisk utveckling som är hotad i USA. Efter pandemin har tilliten till vetenskap sjunkit kraftigt hos den amerikanska befolkningen. Tillit till eller misstro mot vetenskap är ännu en vallgrav i ett alltmer polariserat samhälle. Många av de samhällsvetenskapliga och humanvetenskapliga projekt som hotas av Trumpadministrationen undersöker hur utvecklingen påverkar olika grupper i samhället.

I Sverige är vi tack och lov i ett helt annat läge. Vetenskap & Allmänhet har i över två decennier genomfört en årlig mätning av tilliten till forskning bland den svenska allmänheten. Den visar stabilt högt förtroende hos mellan 75 och 80 procent av de svarande. Tilliten till universitetsforskare ligger stadigt ännu högre, mellan 80 och 90 procent.

Inget tyder på att tilliten är på väg att sjunka, även om vi i samma undersökning ser en minskad optimism kring den tekniska utvecklingens konsekvenser. En överväldigande majoritet tycker också att forskares kunskaper är viktiga i det politiska samtalet.

Vetenskapen har en central betydelse för samhället och behöver därför genomlysas och diskuteras i demokratisk anda.

I dessa tider måste förtroendet vårdas och tilltron till kunskap som grund för kloka beslut får inte urholkas. Det här kräver ett gott samtal och lyssnande från alla parter, inte minst politiken. Här kan vetenskapen och det akademiska samtalet inspirera till en konstruktiv samhällsdebatt. Vetenskapen har en central betydelse för samhället och behöver därför genomlysas och diskuteras i demokratisk anda.

Därför lanserar Vetenskap & Allmänhet i samarbete med Uppsala universitet en ny mötesplats för vetenskap, politik, civilsamhälle, näringsliv och allmänhet. Folk och Forskning blir en årligen återkommande nationell arena där vår tids stora utmaningar kan diskuteras öppet och där expertpresentationer varvas med rundabordssamtal.

Den 8 maj går den första upplagan av Folk och Forskning av stapeln i Universitetshuset i Uppsala. Välkommen!

Ulrika Björkstén, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Ann Fust, ordförande Vetenskap & Allmänhet
Anders Hagfeldt, rektor Uppsala universitet