Hur ser den politiska ekonomin kring markanvändning ut? Vilka intressen står mot varandra och vad krävs för att skydda våra värdefulla jordar? Dessa frågor stod i centrum under ett livesänt panelsamtal den 20 januari på Centre for Sustainability Studies vid Lunds Universitet.
Anders Larsson är universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp. Under sin inledande presentation redogjorde han för problemen med exploateringen av värdefull jordbruksmark i Sverige.
Trots att EU:s nya markstrategi innehåller ett mål om “no net land take” år 2050 – alltså att ingen mer jord ska tas i bruk för annat än att bevara biologisk mångfald eller för att utgöra kolsänka – så fortsätter svenska kommuner utbyggnaden på jordbruksmark. Detta trots att svenskar redan har näst störst ‘artificial land cover’ i Europa.
Det vi är allra sämst på i Sverige är tyvärr lagstiftningsbiten.
– Det vi är allra sämst på i Sverige är tyvärr lagstiftningsbiten. Jämfört med länder som Schweiz och Tyskland har vi en jättemesig miljöpolitik när det gäller exempelvis hårdgörande av mark, sade Anders Larsson.
Utbyggnationer hotar regional utveckling
Den ökande andelen hårdgjorda ytor innebär inte bara ett hot mot den biologiska mångfalden och ökade risker för översvämningar och vattenbrist, utan även mot en hållbar regional utveckling. I glesbebyggda tätorter – som är mycket vanliga i Sverige – blir offentlig service och underhåll dyrare och besvärligare att tillhandahålla, naturresurser blir överutnyttjade, allmänna transportnät blir otillräckliga, bilberoendet ökar, liksom trängseln i och runt städer.
I centrala Europa har man redan nått gränserna för hur mycket man kan sprida ut sig.
– I centrala Europa har man redan nått gränserna för hur mycket man kan sprida ut sig. Därför tar man också de här frågorna på större allvar än i Sverige, menade Anders Larsson.
Storföretag styr industriella jordbruket
I panelsamtalet medverkade också Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet. I sin presentation gav han åhörarna en global utblick och en inblick i hur dagens industriella jordbruk styrs och kontrolleras av multinationella företag med starka ekonomiska intressen i att upprätthålla monokulturer och ett status quo där jordbrukare är beroende av utsäde, konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och stora jordbruksmaskiner.
– Om hela din affärsverksamhet bygger på att bara du kan lösa ett problem så vill du inte att problemet ska försvinna. Precis så är det för de här företagen, som lägger enorma resurser på lobbyism och påverkan för att bevara status quo, menade Lennart Olsson.
Perenn revolution vägen framåt
Lennart Olsson presenterade också en möjlig lösning, den ‘perenna revolutionen’ som innebär en övergång från ettåriga till fleråriga åkergrödor. Fleråriga eller perenna grödor skulle motverka många av de miljöproblem som dagens jordbruk orsakar eftersom de med sina djupa rötter motverkar erosion och ger näring till jorden. Fleråriga grödor är också bra ur klimatsynpunkt eftersom de binder kol året om och minskar behovet av plöjning.
– Det forskas just nu intensivt på hur vilda perenna grödor kan snabbdomesticeras, till exempel vetegräset kernza, berättade Lennart Olsson.
Workshop med studenter
På plats på Lunds universitet deltog ungefär 30 personer och ytterligare ett 60-tal följde samtalet digitalt. Panelsamtalet följdes av en samskapande workshop där en grupp studenter från olika discipliner, under ledning av Emma Johansson, forskare vid Centre for Sustainability Studies, fick diskutera vilka kompetenser som kommer behövas för att möta framtidens utmaningar kopplade till jord.
Samtalet modererades av Johan Sparf och är en del av EU-projektet LOESS, som har som mål att öka allmänhetens intresse och kunskap om jordhälsa.
Vill du delta i nästa LOESS-panelsamtal om jordhälsa och hållbar livsmedelsproduktion den 13 februari på Lunds universitet? Anmäl dig kostnadsfritt och delta på plats eller digitalt!
