Arena för forskning och demokrati 2024

Skapad:

2024-07-05

Senast uppdaterad:

2024-07-05

Klimatomställning, hat och hot mot forskare och universitetens roll i en polariserad värld. Det var några av frågorna som diskuterades på Vetenskap & Allmänhets arena för forskning och demokrati i Almedalen den 26–27 juni. Ta del av alla inspelade seminarier nedan!

Rebecka Lettevall, Malmö universitet och Jonas Mattsson, Forskning & Framsteg diskuterar universitetens roll i samhället under Malmö universitets seminarium.

När fredagseftermiddagens mjuka sommarregn började falla över kullerstenarna i Visbys hamn kunde Vetenskap & Allmänhets kansli summera ännu en lyckad Almedalsvecka fullproppad med samtal och möten i gränslandet mellan forskning, politik och samhälle.

För tredje året i rad anordnade Vetenskap & Allmänhet arena för forskning och demokrati på Joda bars innergård, med dialogseminarier, quiz och mingel under både onsdagen och torsdagen. Men redan under tisdagseftermiddagen smygstartade Gustav Bohlin, utredare och biträdande generalsekreterare, genom sin medverkan i Humtanks seminarium om humanioras roll i samhället och hur forskare kan göra för att nå ut och påverka med sin kunskap.

– För att forskare ska nå fram med sin kommunikation och för att kunskapen i förlängningen ska komma till användning, räcker det inte med effektiva och välpaketerade budskap. Det måste också finnas ett förtroende för forskaren och forskningen. Forskare som vill nå ut och påverka behöver därför tänka på vilka de kommunicerar med och hur de uppfattas när de kommunicerar om sin forskning, resonerade Gustav Bohlin under samtalet.

Vetenskap & Allmänhets Gustav Bohlin under Humtanks seminarium om humanioras roll i samhället.

Under onsdagsmorgonen modererade dessutom Vetenskap & Allmänhets generalsekreterare Ulrika Björkstén ett välbesökt seminarium om hur Sveriges ställning som forskningsnation kan stärkas genom ökat internationellt engagemang och samarbete med andra länder. Samtalet samarrangerades av Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova, och medverkade gjorde samtliga myndigheters generaldirektörer samt astronauten Marcus Wandt.

– Alla är ense om att utan internationellt samarbete, ingen verklig vetenskap. För Sveriges del är det nordiska samarbetet och EU-samarbetet särskilt viktigt, men samtalet cirklade också kring både vetenskapen som internationellt fredsprojekt och de säkerhetspolitiska utmaningar som finns kring samarbeten utanför EU samt vad Natomedlemskapet betyder för forskningen, sammanfattade Ulrika Björkstén.

Politisk styrning och grundlagsskydd av akademisk frihet

Under onsdagen och torsdagen höll Vetenskap & Allmänhet till på Joda bars soliga innergård tillsammans med några av föreningens medlems- och samarbetsorganisationer. Under en och en halv dag anordnades totalt elva entimmesseminarier på arena för forskning och demokratis scen, med 13 olika arrangörer, över 70 medverkande på scen, sammanlagt drygt 600 deltagare på plats i publiken och ytterligare 500 personer som följde direktsändningen digitalt.

Sofia Lodén, Sveriges unga akademi, Lars Geschwind, SULF och Jimmie Kristensson, Lunds universitet i samtal om akademisk frihet på arena för forskning och demokrati. Moderator Johannes Hylander. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Inledde gjorde Universitetskanslersämbetet, som bjöd in till frukostseminarium för att presentera rapporten Akademisk frihet i Sverige och diskutera vad som krävs för att svenska lärosäten ska kunna främja och värna akademisk frihet och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning.

– Vår rapport visar att det finns en stor samstämmighet bland forskare, universitetslärare och doktorander om att akademisk frihet är en viktig förutsättning för att kunna verka inom akademin. Men över hälften av de svarande upplever att den akademiska friheten är utmanad idag. Framförallt upplever man att politisk styrning, bristande finansiering och ökad konformism och likriktning utmanar den akademiska friheten, berättade Martin Bergman, utredare på UKÄ och en av rapportens författare.

Även onsdagens andra seminarium, som samarrangerades av Sveriges förenade studentkårer, Sveriges unga akademi, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges universitets- och högskoleförbund, tog avstamp i UKÄ:s rapport. Samtalet kretsade kring huruvida akademisk frihet bör grundlagsskyddas i Sverige.

Ida Karkiainen och Anna Ekström diskuterar grundlagsskydd för akademisk frihet med moderator Johannes Hylander på arena för forskning och demokrati. Foto: Vetenskap & Allmänhet

– Den akademiska friheten minskar och är under hot i stora delar av världen. Det gäller både individuell frihet för lärare och forskare och institutionell frihet för lärosäten. Sverige tillhör de länder i Europa som har det allra svagaste skyddet för lärosätenas självbestämmande, konstaterade Tim Ekberg, stabsråd, Lunds universitet och ledamot, SUHF expertgrupp för analys, under sin inledande presentation. 

I det efterföljande panelsamtalet lyftes särskilt vikten av kollegial styrning av svenska lärosäten och att akademin styrs av experter och inte politiker.

– Om vi ska ha akademisk frihet och fritt kunskapssökande i Sverige så krävs robusta ramverk runt den akademiska miljön. Ett grundlagsskydd skulle fungera som en krockkudde för vetenskapen. I Ungern ser vi till exempel att regeringen har försökt förbjuda genusforskning, men då har lärosätena kunnat försvara forskningen genom att ta frågan till domstolen och vinna, resonerade Jacob Färnert, ordförande, SFS.

Klimatomställning och ungas teknikintresse

Olga Vinnere Pettersson under SciLifeLabs seminarium på arena för forskning och demokrati. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Onsdagsförmiddagens tredje seminarium anordnades av SciLifeLab vid Uppsala universitet, där företrädare från både universitet, myndighet och näringsliv diskuterade hur svensk forskning kan hjälpa oss förstå och på sikt lösa biodiversitetskrisen.

– Det var ett väldigt intressant och konstruktivt seminarium där många olika kompetenser fick komma till tals. Det viktigaste budskapet är förstås att så många vill ta sig an och lösa biodiversitetskrisen, reflekterade Andreas Wallberg, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi; Genetik och Genomik, Uppsala universitet, i en intervju efter seminariet.

Sveriges Ingenjörers diskuterade tjejers intresse för tekniska utbildningar. I panelen deltog bland anadra Paulina Brandberg, jämställdhets- och bitr arbetsmarknadsminister, regeringen (L) och Åsa Westlund, talesperson i Utbildningsutskottet, riksdagen (S). Foto: Vetenskap & Allmänhet.

Efter lunch klev Sveriges ingenjörer upp på scenen och höll ett välbesökt seminarium med avstamp i rapporten ”Var i Sverige odlas tjejernas teknikintresse”. I samtalet, som kretsade hur vi kan bredda ungas, och framförallt tjejers, intresse för tekniska utbildningar, medverkade bland andra Paulina Brandberg, jämställdhets- och bitr arbetsmarknadsminister, regeringen (L), Åsa Westlund, talesperson i Utbildningsutskottet, riksdagen (S), och Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer och Annie Carlsson, ordförande, Girls in STEM. 

– Alla barn vet vad en läkare gör, men jag tror att vi behöver bli bättre på att prata om vad ingenjörer faktiskt gör och vad de tekniska utbildningarna kan ge. Jag tror också mycket på att fortsätta integrera teknik i fler ämnen i skolan, inklusive i samhällskunskapen, menade Annie Carlsson.

Under Svensk nationell datatjänsts, SND seminarium om öppna forskningsdata och öppen vetenskap modererade Anna Wetterbom en panel med Wilhelm Widmark, Stockholms universitet, Sumithra Velupillai, Vetenskapsrådet, Gabriele Messori, Uppsala universitet och Sveriges ungas akademi, Hanifeh Khayyeri, Avdelningschef Datavetenskap, RISE, Gustav Nilsonne, Senior rådgivare, SND. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Onsdagseftermiddagen fortsatte med Svensk nationell datatjänsts (SND) seminarium om öppna forskningsdata och omställningen mot öppen vetenskap. Panelen var överens om att utvecklingen går framåt, men alldeles för långsamt, och att det behövs incitament för forskare att dela data, enkla och säkra system, bra stöd och att kostnaden för lagring och delning inte landar på forskarna. Moderator Anna Wetterbom avslutade samtalet med orden “öppen vetenskap är ett verb. Vi måste göra öppen vetenskap”.

Monica Bellgran, Mälardalens universitet och Eva Schelin, KK-stiftelsen diskuterar industrins klimatomställning på arena för forskning och demokrati. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Näst på tur var KK-stiftelsen med ett seminarium som tangerade både klimatomställning och kompetensutveckling. Samtalet kretsade kring den “tysta revolution” som just nu pågår när svensk industri ska elektrifieras, digitaliseras och övergå till klimatneutral produktion. Livslångt lärande, omskolning och samproduktion lyftes fram som några av nycklarna för att klara av omställningen. Panelen var dessutom överens om att det krävs ett tätare samarbete mellan industri och akademi, där båda parter är delaktiga i att utforma utbildningar och forskning som förutser och möter behoven.

– Vi pratar allt mer om halveringstid för utbildning och kompetens. Som samhälle behöver vi nog börja se på omskolning och kompetensutveckling som investeringar på samma sätt som vi idag ser på investeringar i infrastruktur och tillgångar. För att tillgodose behoven inom produktion, underhåll och logistik kan vi inte bara förlita oss på att rekrytera 19-åringar. Det kommer också krävas kontinuerlig omskolning av personer från industrin, menade Monica Bellgran, vicerektor för innovation och professor i produktionsutveckling, Mälardalens universitet.

En samlad akademi mot hat och hot

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, anordnade därefter ett välbesökt seminarium som via frågan om hot och hat mot forskare återknöt till den mer grundläggande frågan om hur vi tillsammans kan värna och skydda den akademiska friheten. Vetenskap & Allmänhets generalsekreterare Ulrika Björkstén modererade, och medverkade gjorde Jens Mattsson, Generaldirektör, Totalförsvarets forskningsinstitut, Cilla Benkö, VD, Sveriges radio, Anders Hagfeldt, Rektor Uppsala universitet, och Hannah Pollack Sarnecki, forskare FOI.

– I mediebranschen har vi tyvärr behövt hantera hat och hot mot medarbetare under lång tid. Därför har hela branschen gått samman kring hot-, hat- och säkerhetsfrågor. Här konkurrerar vi inte, utan vi samarbetar både när det gäller att dela erfarenheter och att approchera makthavare för att få stöd. Det har lett till konkret förändring, inte minst lagskärpningen som kom 2023 som gör att man nu får ett strängare straff om man hotar eller ger sig på en journalist. Det hade vi på Sveriges radio aldrig uppnått själva, så mitt medskick till akademin är att ‘ensam är inte stark’, ni måste samla er, resonerade Cilla Benkö.

Anders Hagfeldt, Uppsala universitet och Cilla Benkö, Sveriges radio diskuterar hat och hot mot forskare med moderator Ulrika Björksten. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Onsdagens sista seminarium arrangerades av Vetenskap & Allmänhet själva och tog avstamp i vårt kommande resurscentrum för utbildningar i forskningskommunikation. Centret syftar till att stärka och stötta kurser och utbildningar för forskare i kommunikation genom bland annat framtagande av utbildningsresurser och löpande bevakning av internationell forskning och utveckling. Projektet genomförs med stöd av stiftelsen Natur & Kultur och presenterades av Gustav Bohlin på Vetenskap & Allmänhet. Därefter följde en diskussion med Katarina Bjelke, generaldirektör Vetenskapsrådet, Malin Ideland, vicerektor för forskning och forskarutbildning Malmö universitet och Ulrika Björkstén, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet.

– Vi har under våren fört samtal med ett flertal kursarrangörer som ofta arbetar isolerat från varandra och vore hjälpta av olika typer av stöd. Vi kommer släppa en översiktsrapport i höst som också innehåller internationella utblickar och konkreta förslag på hur vi ser att vi kan hjälpa till att stötta utvecklingen i Sverige, sade Gustav Bohlin.

Samtal om universitetens roll drog storpublik

Under Vetenskapsrådets seminarium fick deltagarna dela in sig i smågrupper och diskutera hur öppen vetenskap kan stärka demokratin. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Först ut under torsdagen var Vetenskapsrådet som bjöd in till ett frukostseminarium om relationen mellan forskning och demokrati och hur öppen vetenskap kan öka tillgången till forskningsbaserad kunskap, motverka desinformation och stärka en demokratisk samhällsutveckling. 

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap Uppsala universitet, konstaterade att vetenskapen är avgörande för att klara av klimatutmaningen och andra samhällsproblem, dels för att förstå och beskriva problemen och dels för att kunna hitta lösningar. Samtidigt behöver kunskapen kommuniceras mer effektivt för att komma samhället till del.

– Utan forskning finns inget att kommunicera, men för att kunskapen ska göra nytta behöver den kommuniceras. Finansiärerna behöver skärpa kraven på kommunikation och tänka över proportionerna mellan forskning och kommunikation, resonerade Mikael Karlsson.

Malmö universitet anordnade därefter årets mest välbesökta seminarium på arena för forskning och demokrati. Inför en fullsatt innergård diskuterade en dynamisk panel den högaktuella frågan om vilken roll universiteten ska ha i ett polariserat samhälle; kan och bör lärosäten, som också är myndigheter, ta ställning i konflikter och kontroversiella frågor? 

I panelen medverkade Rebecka Lettevall, vicerektor för globalt engagemang och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet, Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och vice ordförande för Sveriges unga akademi, Jacob Färnert, ordförande Sveriges förenade studentkårer, och Jonas Mattsson, chefredaktör Forskning & Framsteg, och under samtalet hördes starka röster både för och mot att universiteten ska ta ställning i kontroversiella frågor. 

Malmö universitets seminarium om universitetens roll i samhället drog storpublik till arena för forskning och demokrati. Från vänster: Jonas Mattsson, Forskning & Framsteg, Gabriele Messori, Uppsala universitet och SUA, och Jacob Färnert, SFS. Foto: Vetenskap & Allmänhet

– Universiteten har ett viktigt ansvar att verka för ett fritt samtal och ett fritt kunskapssökande, men om universiteten tar ställning kan det hämma både forskarnas frihet och universitetens roll i samhället. Därför bör lärosäten inte själva ta ställning, utan vara just arenor för öppna diskussioner, menade Rebecka Lettevall.

Jacob Färnert argumenterade istället för att universiteten mycket väl kan ta ställning.

– Om det råder konsensus bland forskare med expertis i en fråga är det helt naturligt att de uttalar sig och tar ställning. Den vetenskapliga metoden är vår kärna och interna demokrati på universitetet, och den måste vi vara trogna till och lita på även i kontroversiella frågor, resonerade Jacob Färnert.

Vetenskap & Allmänhets generalsekreterare Ulrika Björkstén modererade samtalet ”Politiker frågar forskare – dialog för en evidensbaserad klimat- och miljöpolitik” på arena för forskning och demokrati. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Årets sista programpunkt anordnades av Vetenskap & Allmänhet, och var på samma gång ett seminarium och ett experiment i en ny typ av mer dialogiskt och mindre prestigeladdat politiskt samtal.

– En evidensbaserad klimatpolitik lyfts ofta fram som eftersträvansvärd, men politiker styrs också av ideologi, värderingar och opinion. För att uppmuntra till dialog har vi bjudit in tre forskare och tre politiker att diskutera aktuella frågor inom miljö-, klimat- och energiområdet. Politikern får ställa frågor och forskaren får öva sig i att presentera sin forskning på ett lättbegripligt och policyrelevant sätt, inledde Ulrika Björkstén, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet och moderator för samtalet.

Helena Gellerman, klimatpolitisk talesperson (L) och Mikael Karlsson, Universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, diskuterade vilka styrmedel som finns att tillgå för att skapa acceptans för klimatåtgärder och klara klimatmålen. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Malmölaget smartast i Almedalen

Utöver seminarier anordnade Vetenskap & Allmänhet som vanligt både mingel och quiz under onsdagskvällen. En fullsatt innergård och närmare 20 lag deltog och gjorde upp om titeln “smartast i Almedalen”. Årets vinnare blev laget ”Malmö” med Malmö universitets Malin Ideland och Rebecka Lettevall i spetsen, som tillsammans med Riksbankens Jubileumsfonds Jenny Björkman besegrade bland andra förra årets vinnare Sveriges unga akademi. 

Stort grattis Malmö – ni är smartast i Almedalen 2024! Vem vinner nästa år?

Laget ”Malmö” med Malmö universitets Malin Ideland och Rebecka Lettevall och Riksbankens Jubileumsfonds Jenny Björkman tog hem titeln ”Smartast i Almedalen 2024” i Vetenskap & Allmänhets quiz.

Se alla inspelningar på vår Youtube-kanal via knappen nedan.

Kommande arrangemang


Nyheter från Vetenskap & Allmänhet

Vetenskap & Allmänhets projekt



Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *