Intresset för naturvetenskap och teknik minskar i högstadiet. Kunskaperna ses som viktiga för att ta sig an samhällsutmaningar, men mindre viktiga för vardagen. Det visar en ny rapport som Vetenskap & Allmänhet och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har gjort.
Rapporten ‘Det är ju inte allmänbildning direkt’ – 10–15-åringars syn på naturvetenskap och teknik ger nya insikter i ungas attityder och relation till naturvetenskap och teknik. Utifrån en riksrepresentativ enkätundersökning bland 995 unga mellan årskurs 4 och årskurs 9, tillsammans med uppföljande fokusgrupper, undersöker rapporten olika aspekter av ungas syn på dessa ämnen. Studien rör sig kring teman som intresse, identitet och informationsinhämtning.
– Det har varit spännande att få möjlighet att fördjupa oss i ungas syn på de här frågorna. Genom att lyfta de ungas egna tankar och synsätt hoppas vi att rapporten kan bli ett värdefullt underlag för diskussioner om hur intresset kan främjas, säger Gustav Bohlin, biträdande generalsekreterare och utredare på Vetenskap & Allmänhet, som tillsammans med Erik Falk på Vetenskap & Allmänhet har sammanställt rapporten tillsammans med IVA.
Mer viktigt än roligt med naturvetenskap och teknik
Intresset för teknik, naturvetenskap och matematik (STEM-ämnerna) minskar med åldern. I mellanstadiet tycker närmare hälften (48 procent) att teknik är roligt medan motsvarande andel i högstadiet är 36 procent. Liknande minskning syns för naturvetenskap (39 procent i mellanstadiet och 30 procent i högstadiet) och matematik (43 procent i mellanstadiet och 33 procent i högstadiet. Ännu större skillnad ses dock mellan pojkar och flickor, där pojkar tycker teknik är roligt i betydligt större utsträckning än flickor (53 respektive 31 procent).
En större andel anser att det är viktigt med teknik, naturvetenskap och matematik jämfört med dem som anser ämnena vara roliga. 60 procent av alla elever tycker att teknik är viktigt, motsvarande siffror för naturvetenskap och matematik är 52 respektive 53 procent. Från mellan- till högstadiet sjunker betydelsen av naturvetenskap i barnens ögon (56 till 48 procent).
Unga anser i hög grad att kunskaper inom naturvetenskap, teknik och matematik är viktiga för att ta sig an samhällsutmaningar som att bota sjukdomar (79 procent) eller minska miljöförstöring (76 procent) – och i något mindre utsträckning viktiga för andra typer av problem, som att utrota svält (56 procent) och förhindra krig (49 procent). Kunskaper inom områdena är dock mindre viktiga för vardagsnära företeelser, som att träna bättre eller sopsortera rätt.
– Det blev tydligt att unga har en bild av naturvetenskap och teknik som något ‘instrumentellt’, som är viktigt för dem som ska gå särskilda utbildningar eller jobba med vissa yrken. Jämfört med till exempel SO-ämnen verkar inte kunskaper i STEM ha ett lika tydligt egenvärde eller anses ingå i allmänbildningen, säger Gustav Bohlin.
STEM för de smarta?
En person som anses bra på naturvetenskap, teknik och matematik anses av de svarande vara smart (69 procent) och duktig i skolan (64 procent), i någon mån kreativ (20 procent) och ansvarsfull (16 procent). Däremot anses personen inte vara särskilt intressant (13 procent), rolig (6 procent) eller populär (två procent).
Trots att många unga anser intelligens vara utmärkande för någon som är bra på naturvetenskap och teknik upplever större delen av eleverna inte några tydliga hinder för att jobba inom STEM i framtiden om de skulle vilja. Knappt hälften (44 procent) kan tänka sig detta, men det är stor skillnad mellan pojkar och flickor (49 respektive 30 procent). Av de som inte tror sig kunna jobba med naturvetenskap eller teknik är bristande intresse eller andra framtidsplaner de vanligaste svaren. En mindre andel hänvisar till bristande förmåga som anledning till att de inte skulle kunna jobba inom STEM.
YouTube populärt bland pojkar
På frågor om vilka kanaler och strategier de använder för att ta reda på ny information om naturvetenskap och teknik fanns en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor: Hälften av pojkarna (51 procent) använder YouTube jämfört med 29 procent av flickorna. Elever i högstadieålder förlitar sig i högre grad på sin egen förmåga att hitta information genom framförallt digitala kanaler (googla, söka på Wikipedia, YouTube och TikTok) jämfört med barn i mellanstadiet, som oftare frågar någon i sin familj eller en lärare på skolan.
Rapporten presenteras på ett seminarium på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien den 20 maj 2024.
