Varför så dålig hum om humaniora?

För att bättre förstå vilka det är som saknar uppfattning om humaniora, vad som påverkar förtroende för forskning och forskare, och hur kommunikation om humanistisk forskning kan bli mer förtroendeingivande har VA genomfört en studie i två delar

1. En webbaserad enkätundersökning som dels undersökte vad som ligger bakom att man saknar uppfattning om förtroende för forskning i humaniora, dels hur viktiga olika faktorer upplevs vara för att ha förtroende för forskning och forskare i humaniora respektive medicin.
2. En webbaserad enkätundersökning med experimentell design som undersökte hur allmänhetens förtroende för humanistisk forskning påverkas av omnämnande av forskningens kort- och långsiktiga nytta/tillämpningar.

Resultaten visar bland annat:

• Tre av fyra anser det vara viktigt att forskningen följer etiska regler för att de ska kunna känna förtroende för forskning i humaniora. Det anses också viktigt att forskningen har en tydlig samhällsnytta, att den är oberoende av ekonomiska intressen och att den kommer fram till resultat som bekräftas av annan forskning. Det anses mindre viktigt att forskningen intresserar en personligen och att den uppmärksammas i medierna.
• De viktigaste faktorerna för att kunna känna förtroende för enskilda forskare i humaniora är att de verkar förstå hur människor i allmänhet har det och att forskaren är tydlig med vilka begränsningar forskningen har. Mindre viktigt tycks vara att forskaren är anställd vid ett universitet med gott anseende eller att forskaren ofta syns i tidningar/TV.
• Det verkar finnas en diskrepans mellan vad människor uppfattar att de baserar sitt
  förtroende på, och vad de faktiskt baserar det på. Beskrivningar av humanistisk forskning som innehåller omnämnande av framtida eller omedelbar nytta för samhället tycks inte stärka förtroendet för forskningen. Det verkar till och med finnas en risk för att förtroendet minskar till följd av att nytta omnämns.

Studien har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.