”Vetenskap, inte dårskap”. Det var ett av budskapen som bars fram av de runt 2 500 personer som gick med i manifestationen för vetenskap i Stockholm den 22 april. Även i Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå anordnades March for Science, en global manifestation som engagerade hundratusentals människor på totalt 610 platser världen över.
”Science not Silence”, ”Kunskap är kul”, ”Forskning ger hopp om en bättre framtid”, ”Utbildning på vetenskaplig grund”,”Vetenskapen ska vara fri – då får vi demokrati” och ”Källkritik, inte alternativa fakta”, fanns bland slagorden på plakaten som paraderades från Mariatorget till Medborgarplatsen i Stockholm.
– Trots att vetenskapen är viktigare än någonsin är dess ställning hotad. Vetenskap och fakta ifrågasätts inte bara i de slutna Facebookgrupper där man förespråkar silvervatten eller skyller alla problem på invandrare. Vetenskapen ifrågasätts också av människor med stor makt, sade Emma Frans, forskare, vetenskapsskribent och en av dem som talade vid Medborgarplatsen.
Ola Rosling, som tillsammans med sin far Hans och hustru Anna grundat stiftelsen Gapminder, gav i sitt tal exempel på hur vi de senaste åren lärt oss allt mer om tillståndet i världen. Publiken fick gissa hur stor andel av världens barn som går i skolan. Det rätta svaret – 88 procent av flickorna och 90 procent av pojkarna – möttes av applåder.
Initiativet till March for Science kom från USA, där forskare och allmänhet vill stå upp för att forskningsbaserad kunskap ska komma till större användning i samhället, och protestera mot den nytillträdda politiska ledningens ifrågasättande av vetenskapssamhällets slutsatser. Den svenska manifestationens viktigaste budskap var vikten av att vi alla tar till oss fakta och forskning, är källkritiska och anammar ett vetenskapligt angreppssätt.
Stark koppling mellan vetenskap och demokrati
Samma morgon som manifestationen publicerades en debattartikel på SVT Opinion, undertecknad av 68 företrädare för fackförbund, studieförbund, lärosäten, forskningsfinansiärer, företag och andra organisationer. I manifestationens anda förespråkades tre viktiga huvudpunkter för Sverige:
- att ett vetenskapligt angreppssätt blir en starkare del av allmänbildningen
- att politiker och beslutsfattare i högre grad får tillgång till och använder sig av evidensbaserad kunskap
- att forskare stärker kommunikationen med övriga samhället
– Kopplingen mellan vetenskap och kunskap å ena sidan och demokrati å andra sidan, är så viktig att tydliggöra. Som samhällsvetare har vi ett extra stort ansvar att göra det, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef vid Akademikerförbundet SSR, en av organisationerna som undertecknade debattartikeln och en av totalt 80 partners som stöttade den svenska delen av March for Science.
Arbetet med att lyfta värdet av vetenskap kommer att fortsätta. Närmast anordnas ett möte för alla organisationer som engagerat sig, för att samtala om möjliga samarbeten framöver.
Manifestationen i Stockholm planerades och genomfördes av en rad frivilliga privatpersoner och samordnades av Vetenskap & Allmänhet, som också koordinerade informationen om March for Science i Sverige.
