Nedanstående debattinlägg var publicerat på DN.se den 28 september 2016:
Mer behöver göras för att öppna upp vetenskapen – så att den verkligen blir tillgänglig för andra forskare, för allmänheten och samhället i stort. Det skriver VAs generalsekreterare Cissi Billgren Askwall tillsammans med nätverket Forskoms grundare Robert Watt.
Vetenskapsrådets och Kungliga bibliotekens chefer gav på DN Debatt (23/9) en rad förslag till hur forskningsresultat kan bli mer tillgängliga. Det är utmärkt och välbehövligt! Men mycket mer behöver göras för att öppna upp vetenskapen – så att den verkligen blir tillgänglig för andra forskare, för allmänheten och samhället i stort, skriver Cissi Billgren Askwall och Robert Watt.
Digitalisering innebär nya förutsättningar för forskning och akademisk publicering. EU har nyligen beslutat att alla projekt som finansieras inom forskningsprogrammet Horisont 2020 inte bara ska publicera resultaten med öppen tillgång (”open access”) utan också göra sina forskningsdata tillgängliga. På så sätt kan andra forskare använda dem. För att på djupet kunna förstå, granska och upprepa de forskningsresultat som beskrivs i vetenskapliga artiklar krävs oftast tillgång till både rådata och den mjukvara som använts i forskningen. Stöd för att tillgängliggöra forskning behöver därför breddas till att även finansiera öppna data och mjukvaror.
Många forskare vittnar om ett tryck på att publicera sig oftare och i akademiska tidskrifter med hög status – eftersom det i dag främst är detta som ger dem meriter. Trycket kan leda till överrapportering av positiva resultat och till att forskare prioriterar kvantitet snarare än kvalitet. Vi håller därför med artikelförfattarna om att finansiärer och lärosäten måste hitta alternativa och kompletterande sätt att bedöma forskares meriter. Att göra forskningsdata öppet tillgängliga och att kommunicera med andra delar av samhället behöver till exempel också räknas in.
För oavsett hur mycket forskare öppet delar sina artiklar och sina data blir forskningen i praktiken inte särskilt tillgänglig för andra än deras forskarkollegor. Ska beslutsfattare, myndigheter, företag, media, skolan eller allmänheten kunna använda sig av forskningsresultaten behöver de göras tillgängliga på helt andra sätt.
I ett samhälle där filterbubblor och faktaresistens är realiteter, är öppen tillgång bara en pusselbit i forskarnas uppdrag att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta (som det står i Högskolelagen). För att akademin ska kunna ha en nyckelroll i samhället behöver den involvera olika aktörer och berörda i forskningsprocessen och möta allmänheten både på fysiska och virtuella arenor.
För att göra forskningen mer tillgänglig för alla ser vi att:
- Regeringen behöver ge tydliga anvisningar till lärosäten, forskningsfinansiärer och forskande myndigheter för att göra öppen tillgång till vetenskap en realitet.
- Forskande organisationer och forskningsfinansiärer behöver belöna forskare när de ger tillgång till sina forskningsresultat, sin mjukvara och sina forskningsdata. Men också när de samverkar och kommunicerar med det omgivande samhället.
- Forskande organisationer behöver erbjuda utbildning, råd och stöd så att det blir praktiskt möjligt för forskare att arbeta och kommunicera på ett öppnare sätt.
- Forskningsfinansiärer behöver ställa krav på att forskningsresultat ska kommuniceras, öppet publiceras och data och mjukvara tillgängliggöras. En del av forskningsanslaget bör användas för att göra detta möjligt.
