Nedanstående debattartikel var publicerad i Svenska Dagbladet den 31/7-16.
I dag kontrolleras forskningsresultat av ett fåtal mycket lönsamma vetenskapliga förlag. Men övergången till ett mer öppet vetenskapssystem har börjat. Nu behöver vi hjälpas åt att göra verklighet av visionerna i Sverige, skriver Calle Nathanson, Svensk biblioteksförening, och Cissi Billgren Askwall, Vetenskap & Allmänhet.
Den 27 maj enades EU-ländernas regeringar om att gå över till ett öppet vetenskapssystem. Beslutet gav förvånansvärt lite eko i Sverige men kommer förhoppningsvis att leda till ökad öppenhet, innovation och delaktighet. Det är glädjande att den svenska regeringen tydligt bejakar utvecklingen och vi har stora förväntningar på regeringens forskningsproposition som väntas presenteras i oktober.
Internet, digitalisering och stora datamängder (”big data”) har fört med sig snabba samhällsförändringar. De påverkar inte bara tillgången till forskning utan även hur forskning bedrivs. Forskning är en ur flera synvinklar gränsöverskridande verksamhet; den är ofta mångdisciplinär och i grunden global. EU:s forskningskommissionär Carlos Moedas har lyft fram Open to the World, som ett av tre fundament för EU:s forskningspolitik. De andra är Open Science och Open Innovation.
Att forskning som finansieras av skattemedel ska vara tillgänglig för alla är en demokratifråga, som har stöd i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Öppen vetenskap gynnar spridning och användning av forskningsbaserad kunskap i samhället, ökar möjligheterna till innovation och underlättar för alla att kunna ta del av nya rön. Öppenheten kan också bidra till att forskare får nya idéer och fler infallsvinklar i sin forskning, genom utbyte och dialog med andra forskare och olika samhällsaktörer.
I dag kontrolleras forskningsresultat av ett fåtal mycket lönsamma vetenskapliga förlag. Offentligt finansierad forskning är därmed inte tillgänglig för dem som betalt för den eller för alla som kan ha användning av resultaten. Om en student eller forskare har tillgång till de senaste kunskapsrönen eller ej avgörs av hur stora resurser lärosätet kan lägga på dyra prenumerationer på vetenskapliga publikationer. Detta innebär naturligtvis en stor ojämlikhet.
För forskare verksamma utanför akademin är tillgången till vetenskapliga publikationer ofta obefintlig. Att sakna tillgång till den senaste forskningen leder till sämre beslutsunderlag och därmed till att myndigheter, organisationer och politiker riskerar att fatta rentav ovetenskapliga beslut.
En viktig del av Öppen vetenskap är Open Access. Open Access innebär att vetenskapliga publikationer ska vara fritt tillgängliga på internet, så att alla som behöver tillgång till forskningsrönen kan få det. I världens största forsknings- och innovationsprogram, EU:s Horisont 2020, ställs redan kravet att forskning finansierad av programmet ska publiceras i Open Access-tidskrifter. Inom EU som helhet ska Open Access vara standard år 2020.
En annan snabbt växande del av Öppen vetenskap är medborgarforskning, Citizen Science. Begreppet innebär att allmänheten deltar i forskningsprojekt, vanligast genom att samla in eller analysera data. Medborgarforskning ger forskarna värdefull hjälp samtidigt som medborgarna får en ökad insyn och insikt i hur forskning går till.
Övergången till ett mer öppet vetenskapssystem har alltså redan börjat. Nu behöver vi hjälpas åt att göra verklighet av visionerna i Sverige. Vi förespråkar en kombination av krav och stöd:
- Enskilda forskare behöver incitament och meriteringssystem som belönar öppen tillgång, samverkan och kommunikation. Systemen behöver införas vid universitet och högskolor.
- Regeringen kan ge tydliga anvisningar i regleringsbreven till lärosäten, forskningsfinansiärer och forskande myndigheter om detta.
- Forskningsfinansiärer kan begära att alla sökande anger hur forskningsresultaten ska kommuniceras och hur data ska tillgängliggöras. Den öppna tillgången till resultaten behöver förstås också bedömas och följas upp i återrapporteringen av beviljade anslag.
- Enskilda forskare bör också få stöd och hjälp i hur de kan samverka och kommunicera.
- Forskande organisationer behöver erbjuda forskarna utbildning, rådgivning och stödfunktioner så att det blir praktiskt möjligt för forskarna att arbeta på ett öppnare sätt.
”De övergripande motiven för öppen vetenskap är att den bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjar innovation och medborgarnas delaktighet, och därmed i förlängningen är en demokratifråga”, sa Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i riksdagens EU-nämnd den 20 maj.
Vi instämmer till fullo! Därför har vi också stora förhoppningar om att höstens forskningsproposition innehåller en konkret färdplan för vägen mot öppen vetenskap.
Calle Nathanson
Ordförande
Svensk biblioteksförening
Cissi Billgren Askwall
Generalsekreterare
Vetenskap & Allmänhet
