Nedanstående debattartikel publicerad i UNT den 4/12-14.
Låt oss öka dialogen mellan forskare, politiker och allmänhet för att öka humaniornans förtroende, skriver Cissi Billgren Askwall och Agneta Bladh.
Just nu pågår en intensiv svensk debatt om humanioras ställning i samhället. I debatten har bland annat professor Maaret Koskinen noterat symtom på en utbredd humaniora-analfabetism (DN 13/11). I studien ”Vetenskapen i samhället” (VA-rapport 2014:2), ser vi – för tolfte året i rad – liknande symtom på en funktionell analfabetism hos svenska folket när det gäller humanistisk forskning.
Humaniora ligger alltsedan undersökningarnas start 2002 stadigt längst ned på listan över vetenskapsområden som svenska folket har stort förtroende för.
Bara cirka en tredjedel har mycket eller ganska stort förtroende för humanistisk forskning. Detta kan jämföras med medicinsk forskning, som ligger i topp och åtnjuter mycket eller ganska stort förtroende hos närmare tre fjärdedelar av befolkningen.
Andelen som säger sig ha litet förtroende skiljer sig dock inte mycket åt i absoluta tal mellan olika vetenskapsområden. Det som skiljer är hur många som anser sig sakna uppfattning om respektive område: Ungefär var tredje svensk säger sig inte ha en uppfattning om humanistisk forskning. Medicinsk forskning är det bara en tiondel som saknar uppfattning om.
The League of European Research Universities, Leru, är en samlande organisation för forskande universitet i Europa, där bland andra universiteten i Oxford, Cambridge, Helsingfors och Lund ingår. Leru bjöd nyligen in flera av världens ledande paraplyorganisationer för forskningsuniversitet till Leiden, Nederländerna. Sammankomsten resulterade i The Leiden Statement (Leiden-uttalandet).
De undertecknande organisationerna åtar sig gemensamt att bland annat lyfta fram betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning för nationell och global välfärd, att säkerställa att forskningen och utbildningen inom dessa fält kommer samhället tillgodo, liksom att verka för starkt stöd och finansiering av forskningen.
I uttalandet poängteras samhällsvetenskaplig och humanistisk forsknings avgörande roll för mänsklighetens förmåga att ta sig an stora och komplexa samhällsproblem. Humsam-forskningen bidrar till bättre förståelse kulturer emellan och till att tekniska innovationer som adresserar globala utmaningar kan användas, eftersom detta kräver grundlig förståelse för mänskliga behov, värderingar och drivkrafter.
Vi vet att högt förtroende och satsningsvilja hör ihop.
Vi vet också att humaniora är ett forskningsfält av avgörande betydelse för att vi ska kunna ta oss an nutida och framtida samhällsutmaningar. Därför är det alarmerande att förtroendet för humaniora i Sverige är så lågt.
För att motverka humaniora-analfabetismen behöver vetenskapen synliggöras och diskuteras mycket mer – så att politiker och det omgivande samhället inser dess vikt och relevans. Låt oss därför tillsammans fortsätta, öka och utveckla dialogen mellan forskare, politiker och allmänhet – på debattsidor, i riksdagshuset, på kaféer och i sociala medier. Okunskap är som bekant en mager grogrund för demokratiskt förankrad politik.
Cissi Billgren Askwall
generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Agneta Bladh
ordförande Vetenskap & Allmänhet
Fotnot: Förtroendesiffrorna för samhällsvetenskaplig forskning ligger något högre än humanistisk forskning: 40 procent av de svarande anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för forskning inom området. Var fjärde svensk uppger att de saknar uppfattning om samhällsvetenskaplig forskning.
