Så bidrar Sverige och VA till EU:s tillväxt

Skapad:

2014-04-30

Senast uppdaterad:

2022-01-10

För andra året i rad har VA sammanställt hur föreningen bidrar till målsättningarna i EU:s tillväxtagenda 2020. Skrivelsen är en bilaga till Sveriges reformprogram som regeringen nyligen sänt till EU-kommissionen. VA är en av flera aktörer i civilsamhället som medverkat.

EU VA

EU:s medlemsstater ska i april varje år redogöra för hur Europa 2020-strategin genomförs i den nationella politiken. Kommissionen granskar åtgärderna och återkommer tillsammans med Rådet med en analys och rekommendationer.

Den som läser årets svenska reformprogram känner igen de presenterade åtgärderna från årets budget- och vårproposition. Den senaste forsknings- och innovationspropositionen formar grunden för de svenska insatserna inom forskning och utveckling (FoU).

Sverige halkar efter i FoU-målet

Forskningsfrågor är viktiga både i den europeiska och den svenska politiken och det finns ett särskilt mål för FoU i Europa 2020: att FoU-utgifterna bör motsvara minst 3 procent av den samlade bruttonationalprodukten i hela EU och omfatta både offentliga och privata investeringar. Sveriges nationella mål är att investeringarna ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP år 2020.

Trots att de totala utgifterna för svensk FoU har ökat mellan 2009 och 2011, har utgifterna sjunkit i relation till BNP från 3,6 till 3,4 procent under samma tid. Att procentandelen har sjunkit beror enligt regeringen på den svenska BNP-tillväxten sedan finanskrisen.

Enligt en rapport från svenska forskningsfinansiärer har FoU-intensiteten i näringslivet försvagats de senaste tio åren. Det har även EU-kommissionen påpekat vid tidigare granskningar av de svenska reformprogrammen. Regeringen har reagerat genom att sänka arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU med 10 procentenheter.

De statliga satsningarna på FoU har däremot ökat de senaste åren, både räknat i pengar och som andel av BNP. Enligt SCB:s prognos innebär dessa tillskott att de statliga FoU-investeringarna har ökat från 0,80 % av BNP år 2008 till 0,87 % av BNP år 2013.

Det civila samhället aktivt inom flera områden

I 2013 års reformprogram var det nästan enbart VA som bidrog med en bilaga till regeringens återrapportering. I år medverkar sammanlagt fem ideella organisationer och visar hur det civila samhällets aktörer på flera sätt kan bidra till målen i Europa 2020.

Coompanion, en företagsrådgivande organisation för människor som vill starta företag tillsammans, har ingångar i alla de tre övergripande prioriteringarna i tillväxtagendan; hållbar, inkluderande och smart tillväxt. Famna − Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg − är mest aktiv inom inkluderande tillväxt men även inom smart tillväxt. SKOOPI, intresseorganisationen för arbetsintegrerade sociala företag, är mest aktiv inom sysselsättningsfrågorna men har även bäring på utbildningsmålet. Den ideella paraplyorganisationen Sveriges Kvinnolobby har fokuserat på lönefrågan och jämställdhetsgranskning av statsbudgetar.

I en tidigare artikel beskrivs hur VAs aktiviteter bidrar till forsknings- och utbildningsmålet. EU:s arbete med ansvarsfull forskning och innovation ligger nära VAs ändamål: att främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Föreningens kunskapsbyggande och dialoginriktade aktiviteter bidrar även till att förbättra villkoren för forskning och forskare. Utbildningsmålet har varit särskilt aktuellt för VA de senaste åren i och med projektet Skola möter vetenskap.

Läs mer om Europa 2020 här.

Det svenska reformprogrammet och bilagorna för 2014 hittar du här.

Wille Kuha

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *