Den blomstertid nu kommer … allt tidigare varje år. Ett varmare klimat medför tidigare vår och senare höst. Men hur påverkar en senarelagd höst de svenska ekosystemen? I ett massexperiment hjälpte drygt 10 000 elever forskare att studera klimatförändringarnas effekt på hösten hos lövträd.
Sommaren är kort, sjunger Tomas Ledin, men faktum är att den blir längre och längre. I Europa har lövsprickningen på våren tidigarelagts med cirka 6 dagar och höstlövsperioden senarelagts med cirka 5 dagar sedan 1960-talet. Men hur påverkar en senare höst de svenska ekosystemen? I massexperimentet Höstförsöket, som är en del av vetenskapsfesten ForskarFredag, dokumenterade drygt 10 000 elever hur svenska lövträd utvecklade sina höstlöv under hösten 2013. Sammanlagt observerade eleverna fler än 2 000 träd på 378 platser runtom i landet.
Elevernas rapporter analyserades av flera forskare. Lars Eklundh, naturgeograf vid Lunds universitet, jämförde elevernas rapporter med satellitbilder för att se om det går att följa höstutvecklingen via satellit, och växtgenetikern Stefan Jansson vid Umeå universitet analyserade asplöv som eleverna skickade in för att undersöka hur vissa arvsanlag påverkar asparnas höstutveckling.
Växtekologen Kjell Bolmgren vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, använde elevernas rapporter till att studera hur höstlövsutvecklingen varierade mellan och inom olika trädarter på olika platser i landet.
Varför är Höstförsöket ett viktigt experiment?
Klimatförändringen påverkar växter och djur på ett mycket påtagligt sätt. Den tydligaste effekten är att växtsäsongen påverkas, men vi har dålig kunskap om vad som händer med hösten. Uppgifterna från Höstförsöket är mycket betydelsefulla för att vi forskare bättre ska kunna förstå och förutse hur hösten påverkas.
Vad tycker du var det bästa med Höstförsöket?
Det var enastående att se att det gick att samla in höstlövsdata från hela landet samtidigt – det är något vi som forskare aldrig skulle kunna åstadkomma på egen hand. Det var också väldigt roligt att våra forskningsfrågor engagerade så många lärare och elever att de ville delta i försöket.
Vad är det mest framträdande resultatet från experimentet?
För mig som växtekolog var det intressant att se vilken stor variation det var i höstlövsutveckling mellan och inom olika trädarter. En del startade sin höstlövsutveckling tidigt och tog lång tid på sig, medan andra startade sent och var mycket snabba att avsluta processen. Detta gör att vi funderar över vilka av dessa strategier som kommer att vara gynnsamma för träden under den pågående klimatförändringen. Och det går att se frågan ur olika synvinklar – både i relation till skogsbruk och i relation till naturvård och biologisk mångfald. Det ska också sägas att vi fick in så mycket data att vi ännu inte hunnit analysera allt. Och vissa mycket intressanta analyser är ännu inte färdiga.
Var det något resultat som var oväntat?
Ja, till exempel fick rönnar i södra Sverige sina höstlöv lika tidigt som de i norra Sverige. Och ekarna fick sina höstlöv mycket tidigare än de brukar. Eventuellt kan förklaringen vara att vi hade en påtaglig sommartorka i södra Sverige förra året och att detta skulle påverka ek och rönn mer än andra arter.
Vad händer härnäst med datan från Höstförsöket?
I slutet av april kommer jag att presentera mina analyser i Wien, där världsledande fenologer samlas till en stor vetenskaplig konferens (fenologi = läran om årstidsförändringar i naturen). Bland oss forskare finns ett stort intresse för hur höstfaserna påverkas av klimatförändringen, inte minst för att detta i sin tur kan återverka på klimatet genom växternas utbyte av koldioxid och vattenånga med atmosfären.
Slutligen, hur var det att jobba ihop med 10 000 forskningsassistenter?
Helt fantastiskt! Jag önskar att jag kunde få träffa alla personligen och framföra mitt stora tack! Det var ett privilegium att få samarbeta på detta sätt.
Höstförsöket är ett samarbetsprojekt mellan Vetenskap & Allmänhet, Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet samt Umeå universitet. Massexperimentet är en del av ForskarFredag, en vetenskapsfest som äger rum i hela Europa den sista fredagen i september varje år.
Mer information om massexperimentet finns att läsa här:
www.forskarfredag.se/massexperiment/hostforsoket-2013/
Slutrapporten kan laddas ner här: https://vetenskapallmanhet.se/2014/04/hur-vet-tradet-att-det-ar-host-slutrapport-fran-hostforsoket/
