Nedanstående debattartikel publicerad i UNT den 11/1 2014.
Forskare måste delta i samhällsdebatten och visa vad forskningen syftar till. Det skriver Karin Larsdotter (th) och Cissi Billgren Askwall.
Förtroendet för forskning vid universitet och högskolor är rekordhögt i Sverige. Svenskar vill också satsa medel på forskning oavsett om det ger direkt nytta eller inte. Samtidigt är förtroendet lättrörligt och varierar med ålder och mellan forskningsområden. Därför måste forskare delta i dialogen om vad forskningen syftar till, hur den genomförs och hur den kan bidra till att lösa världens stora utmaningar. Den slutsatsen drar Vetenskap & Allmänhet, VA, utifrån den nya VA-barometern 2013/14, en årlig undersökning om attityder till forskning.
Nio av tio svenskar tycker att den vetenskapliga utvecklingen de senaste tio–tjugo åren gjort livet bättre. Men ålder visar sig spela roll. Mest positiva till den vetenskapliga utvecklingen är inte de unga. I stället är det ? kanske lite oväntat ? pensionärerna.
Två tredjedelar av dem anser att livet har blivit mycket bättre tack vare den vetenskapliga utvecklingen, jämfört med hälften av befolkningen som helhet. Men samtidigt har de äldre minst tilltro till att forskning kan bidra till att bromsa klimatförändringar, utveckla rättssäkerheten eller öka andelen elever som får behörighet till gymnasiet.
Att forskare kan hjälpa till att lösa dessa samhällsutmaningar tror de unga i betydligt större utsträckning än de äldre. Allra störst förhoppningar sätter de till klimatforskningen. De här resultaten visar att det finns relativt stora skillnader inom det generellt höga förtroendet för forskning.
Förtroendet för forskare vid lärosäten når rekordnivå i undersökningen. 89 procent har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Forskare vid företag har bara 59 procent lika stort förtroende för. I ett europeiskt sammanhang sticker svenskarna ut; vi är mer positivt inställda till forskning än i de flesta andra länder. Det framgår tydligt i den senaste Eurobarometern (Eurobarometer 401 RRI, Science and Technology, 2013). Samtidigt visar den svenska VA-barometern att förtroendet för forskning är lättrörligt. Så många som hälften av de svarande hade ändrat inställning till forskare och forskning till följd av något de läst eller hört i media den senaste månaden.
Många litar inte heller helt på nyheter om forskning i medierna. Två tredjedelar instämmer också i att forskare ofta tycker olika i viktiga frågor.
Världen står inför en rad gigantiska framtidsutmaningar inom områden som klimat, energi och hälsa, liksom inför behovet att skapa inkluderande och hållbara samhällen. För att klara detta behövs forskning, men också att den forskningsbaserade nya kunskapen förankras och kommer till användning. Utmaningarna kräver ofta kostsamma och långsiktiga satsningar och då är förankringen hos väljare och beslutsfattare avgörande, liksom ett bibehållet förtroende.
Därför är tydlig samverkan och ökad dialog – bland annat via medierna – mellan forskare och samhälle nödvändig.
Sverige har ett gott utgångsläge med ett högt förtroende för forskning bland medborgarna, som också är villiga att satsa pengar på forskningen. Men förtroende bygger på insyn och öppenhet. Därför är det avgörande att forskare deltar i samhällsdebatten och att de på andra sätt försöker visa omvärlden vad forskningen syftar till och samtala om hur den genomförs.
Karin Larsdotter, chefsutredare VA
Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare VA
