Nedanstående debattartikel publicerad i UNT den 10/10 2013.
Tidsbrist samt brist på behörighet hos lärare bidrar enligt lärare och skolledare till att skolan inte utvecklas på vetenskaplig grund – även om skolan har en positiv inställning till vetenskap. Det skriver Cissi Billgren Askwall och Agneta Bladh.
Det kan tyckas självklart att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund, och det står också uttalat i skollagen. Men det är praktiskt svårt att åstadkomma med dagens organisation och resurser. Så tolkar vi resultaten av en enkätundersökning vi genomfört där SCB frågat 2 000 lärare och skolledare i Sverige om deras syn på vetenskapens roll i undervisningen.
Generellt visar undersökningen att skolans anställda har en positiv inställning till forskare och forskning. 73 procent har ett mycket eller ganska stort förtroende för hur forskare sköter sitt arbete – det är mer än befolkningen i stort.
En skola på vetenskaplig grund förutsätter behöriga lärare. Hela fyra av fem anser att behöriga lärare är mycket viktigt för att uppnå en vetenskapligt förankrad skola. Att lära ut ett vetenskapligt förhållningssätt är också något som lärare och skolledare vill prioritera. Att lärare själva forskar prioriteras däremot lågt.
Nästan alla lärare och skolledare (93 procent) anser att det är viktigt att använda undervisningsmetoder baserade på pedagogisk och didaktisk forskning. Men samtidigt uppger bara en fjärdedel att de ofta använder sig av nya forskningsresultat i arbetet. Det största hindret för att öka kunskapsutbytet mellan skola och forskning är lärares brist på tid.
Sju av tio lärare anser att tidsbrist är ett stort problem, både för att knyta innehållet i undervisningsämnena till forskning och för att anpassa undervisningen efter nya forskningsrön i pedagogik och didaktik.
Studien visar inga större skillnader i synen på vetenskaplig förankring mellan anställda i friskolor och i kommunala skolor. Däremot har lärare och skolledare olika uppfattning om vad som är de största problemen.
När det gäller kontakter med forskare anger hela åtta av tio lärare att bristen på tid är ett stort hinder medan bara varannan skolledare ser det så. Även skolans ekonomi och bristande stöd från ledningen är vanliga hinder för mer kontakt med forskare, om än inte i lika hög grad som tidsbristen. Också här är skolledare mindre bekymrade jämfört med lärare.
Den tydliga skillnaden i uppfattning mellan lärarkår och skolledare är problematisk. En gemensam bild av möjligheter och hinder är en förutsättning för att kunna följa skollagens intention om en skola på vetenskaplig grund.
Undersökningen visar att skolan och lärarna kämpar för att kunna möta de krav som ställs. För att överbrygga hindren föreslår vi:
Att rektorer i ord och handling föregår med gott exempel för att främja samverkan mellan skola och forskning.
Att skolans huvudmän tillsammans med fackförbunden tar fram planer för lärarnas forskningsrelaterade fortbildning.
Att beslutsfattare agerar för att dokumenten som styr skolan tydligare ska signalera vikten av avsatt tid för lärares kontakter med forskare och fortbildning kring nya forskningsrön.
I de öppna svaren i undersökningen konstateras att samverkan mellan skola och högskola kommer att vara avgörande för den svenska skolans framtid.
Vi instämmer till fullo och hoppas att våra resultat kan ge idéer till hur utbytet mellan skola och forskning kan stärkas och bidra till den pågående dialogen om hur vi kan uppnå en svensk förskola och skola på vetenskaplig grund.
Cissi Billgren Askwall
generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Agneta Bladh
ordförande Vetenskap & Allmänhet
tf vd Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
UNT 10/10 2013
