Nedanstående debattartikel publicerad i Skolledarna Nr 8/13 20131015.
”De tydliga skillnaderna i uppfattning mellan lärarkåren och skolledarna är problematiska”, skriver Cissi Billgren Askwall om svårigheten att ha en skola på vetenskaplig grund.
Skolan har en positiv inställning till forskare och forskning – men det finns en rad hinder som inskränker möjligheterna att skapa en skola på vetenskaplig grund. Det största hindret enligt lärarna själva är deras brist på tid.
Skolledarna uppfattar däremot inte tidsbrist hos lärarna som ett stort problem. Det brister i samsynen om vi ska nå en vetenskapligt grundad skola.
Det kan tyckas självklart att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och det står också tydligt i skollagen. Men med dagens organisation och resurser är det svårt att åstadkomma detta.
Så tolkar Vetenskap & Allmänhet resultaten av en enkätundersökning där vi med hjälp av Statistiska centralbyrån SCB frågat 2 000 lärare och skolledare i Sverige om deras syn på vetenskapens roll i undervisningen.
Generellt har anställda i skolan en positiv inställning till forskare och forskning.
Hela 73 procent har ett stort förtroende för hur forskare sköter sitt arbete, mer än befolkningen i stort. Den viktigaste enskilda faktorn för en skola på vetenskaplig grund är behöriga lärare; fyra av fem anser att det är mycket viktigt.
Att lära ut ett vetenskapligt förhållningssätt vill man också prioritera. Att lärare själva forskar anses däremot mindre viktigt.
Det vanligaste och tydligaste hindret är brist på tid.
Det gäller både tid för att ha kontakt med forskare och tid för att använda nya forskningsresultat i undervisningen. Även skolans ekonomi och bristande stöd från ledningen anges vara vanliga hinder.
Men det finns ytterligare ett viktigt hinder, ett hinder vi inte explicit frågat om: Att lärare och skolledare har olika uppfattningar. Tydligast är åsiktsskillnaden i synen på lärares tidsbrist och frånvaron av stöd från ledningen:
Nästan 80 procent av lärarna anser att brist på tid är ett stort hinder för kontakt med forskare, jämfört med 52 procent av skolledarna.
25 procent av lärarna anger att brist på stöd från skolledningen är ett stort hinder, jämfört med 12 procent av skolledarna. 41 procent av skolledarna ser det inte som ett hinder alls.
Lärares brist på tid är ett stort hinder för att ta med nya forskningsresultat i undervisningsämnena, enligt 69 procent av lärarna, jämfört med 38 procent av skolledarna.
21 procent av lärarna anser att brist på stöd från skolledningen är ett stort hinder, jämfört med tre procent av skolledarna. Så stor andel som 45 procent av skolledarna anser att bristande stöd inte alls är ett problem.
Nästan 70 procent av lärarna anser att brist på tid är ett stort hinder för lärare att använda nya forskningsresultat från pedagogisk/didaktisk forskning, jämfört med 34 procent av skolledarna.
En femtedel av lärarna anger att brist på stöd från skolledningen är ett stort hinder, jämfört med tre procent av skolledarna. 46 procent av skolledarna anser att det inte alls är ett hinder.
De tydliga skillnaderna i uppfattning mellan lärarkåren och skolledarna är problematiska. Att ha en gemensam bild av möjligheter och hinder borde vara en förutsättning för att kunna följa skollagens intention om en skola på vetenskaplig grund. Rektorer behöver i både ord och handling föregå med gott exempel för att främja samverkan mellan skola och forskning. Om lärarnas forskningsrelaterade fortbildning ska kunna få plats i en stressig skolvardag måste den planeras in.
Vi tolkar resultaten i undersökningen som att samverkan mellan skola och universitet är avgörande för den svenska skolans framtid och hoppas att våra resultat kan bidra till att stärka och stimulera dialogen mellan skola och forskning.
Cissi Billgren Askwall
Generalsekreterare, Vetenskap & Allmänhet
