Debattartikel i tidningen Curie av Cissi Askwall och Agneta Bladh.
Ett av målen med EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, är att ”fördjupa relationen mellan vetenskapen och samhället” och att ”återta allmänhetens förtroende för forskningen”. Samtidigt är det särskilda program som hittills funnits för att åstadkomma just detta, borttaget i förslaget till nytt ramprogram, skriver Cissi Askwall och Agneta Bladh vid Vetenskap & Allmänhet (VA).
Ska EU långsiktigt kunna satsa på forskning, inte minst under ekonomiskt osäkra tider, är demokratiskt stöd från medborgarna en förutsättning. Därför är det viktigt att forskningssatsningarna förankras och sker i dialog med medborgarna.
Ändå saknas egen budget för Science in Society i förslaget till Horisont 2020. I stället ska viktiga samhälleliga aspekter som medborgarengagemang, forskningskommunikation och utveckling av undervisningsmetoder genomsyra alla delar av ramprogrammet. Som utgångspunkt kan det låta positivt – men vi ser en uppenbar risk att området då försvinner helt. Frågor som inte får en egen plats och budget tenderar att glömmas bort. Därför är det nödvändigt med ett särskilt program för Science in Society även i Horisont 2020.
EU-kommissionen har de senaste åren just via Science in Society-programmet utvecklat en struktur för det som ska vara ett vägledande angreppssätt i det nya ramprogrammet: Responsible Research and Innovation (RRI). Strukturen omfattar sex delar: People and civil society engagement, gender equality, science education, open access, ethics och governance. Men ska ansvarsfull forskning och innovation kunna åstadkommas behövs pilotprojekt – och pengar att söka för att driva dem. Det är ytterligare ett skäl för att ha kvar ett särskilt program för Science in Society.
Europaparlamentet har kommit till samma slutsats. Parlamentets utskott som har hand om forskningsfrågor vill se ett nytt program: Science with and for society: A cross-cutting Challenge. Detta tillägg har parlamentet som helhet sedan lyft fram som prioriterat. Tillägget innehåller svenska kärnvärden som öppenhet, dialog, transparens och demokratisering av forskning och innovation, samtidigt som de sex aspekterna av RRI tas upp.
I Ministerrådet har Sverige slutit upp bakom förslaget att Science in Society inte ska finnas som specifikt program – men förhandlingarna mellan rådet och parlamentet om Horisont 2020 pågår fortfarande och frågan om Science in Society tas sannolikt upp i andra hälften av april. Vi menar att även mindre summor som avsätts för pilotprojekt kan ge en hävstångseffekt så att Horisont 2020:s mål kan uppfyllas. Därför bör Sverige agera för att Ministerrådet ska stödja Europaparlamentets tilläggsförslag i slutförhandlingarna.
Utbyte av kunskap, idéer och resultat mellan forskningen och det övriga samhället gynnar samhällets utveckling, såväl ekonomiskt som demokratiskt och kulturellt. Dessutom stärker det forskningens kvalitet och relevans – och det är en förutsättning för tilltro till det svenska såväl som det europeiska forsknings- och innovationssystemet.
