Vetenskapen påverkar allas vår vardag. Nya innovationer och forskningsrön förbättrar människors välfärd, hälsa och trygghet. Svenskars tilltro till forskningens möjligheter att lösa viktiga problem är hög, men samtidigt sjunker förtroendet för forskarna.
I Vetenskap & Allmänhets och SOM-institutets senaste mätning har bara 52 procent stort förtroende för hur forskare sköter sitt arbete. För en fortsatt utveckling av kunskapssamhället krävs en mycket tätare dialog mellan forskare och samhälle än hittills. I en rapport, som tagits fram på uppdrag av Utbildningsdepartementet, föreslår VA därför att samverkan ska belönas och kulturen i forskarsamhället förändras.
Det är länge sedan akademin sågs som skild från samhället i stort. Tvärtom är det sedan många år högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället och arbeta för att forskningsresultat ska komma till nytta – något som också särskilt stadgas i Högskolelagen och av många omnämnts ”tredje uppgiften”.
Förutom att det är viktigt att nya rön verkligen kommer till användning, finns ett stort demokratiskt värde i att medborgarna vet vad deras skattepengar går till och kan diskutera prioriteringar och etiska konsekvenser av forskningen.
De senaste tio åren har svensk forskning tappat i förtroende hos allmänheten. Högst förtroende åtnjuter medicinsk forskning som 77 procent har stort förtroende för. Samtidigt har förtroendet för just medicinsk forskning gått mest utför – med sex procentenheter.
För humaniora, det område som lägst andel – 36 procent – har stort förtroende för, är förtroendetappet tre procentenheter.
Men det är inte de med lågt förtroende som blir fler. I stället är det fler som svarar att de inte har någon uppfattning, inte minst när det gäller humaniora och samhällsvetenskap. Kanske beror det på att sådan forskning inte är lika synlig och gripbar som den inom medicin och naturvetenskap?
Eftersom det finns ett tydligt samband mellan förtroende och vilja att satsa på forskning, borde forskarna bry sig. De behöver lyssna och ta omvärldens frågor och synpunkter på allvar. Men VAs studier visar på stora brister i forskares dialog med allmänheten, liksom att samverkan med andra samhällssektorer haltar. Alltför sällan möter lärare, politiker och andra nyckelgrupper forskare eller använder forskningsresultat i sitt arbete.
Forskarna vill i och för sig gärna samverka med omvärlden, men ser att sådant arbete inte främjar karriären. Framgångsrik forskning leder till befordringar och nya forskningsanslag, medan samverkan i praktiken inte belönas. Lärosäten, politiker och forskningsfinansiärer måste därför tydligt börja stödja och premiera forskare som för dialog med andra delar av samhället.
Pengar är ett starkt incitament. Därför föreslår vi att dialog och samverkan ska räknas in när resurser till svensk forskning fördelas. Universiteten skulle helt enkelt få mer medel ju mer de engagerar sig i kommunikation och populärvetenskap och ju mer egna resurser de satsar på sådan verksamhet.
Men pengar är inte allt. Att införa samverkan som en av flera grunder för anslagsfördelning innebär inte nödvändigtvis att forskare och lärosäten blir övertygade om vikten av den. Kulturen i forskarsamhället behöver också förändras i grunden så att omvärldsdialog blir en självklar del av det dagliga arbetet.
För att stimulera en sådan kulturförändring föreslår vi en gemensam avsiktsförklaring av de centrala forskningsaktörerna om att stimulera samverkan, extra satsningar på de lärosäten och forskare som är starka samverkansförebilder och ett nytt nationellt samverkanspris. Dessa förslag, liksom möjliga indikatorer/mått på samverkan, finns med i en studie VA just gjort på uppdrag av Utbildningsdepartementet. I studien har vi även kartlagt hur samverkan främjas i andra länder.
Utan forskare som för en dialog med samhället blir utväxlingen av Sveriges satsningar på forskning låg och allmänhetens förtroende riskerar att svikta än mer. Men ska forskarna lyckas behöver de hjälp.
Vi är övertygade om att politikerna vill att forskningens resultat ska komma till användning och att viljan att satsa skattemedel på forskning ska bestå. Därför uppmanar vi regeringen att i nästa forskningsproposition ta med förslag om hur forskare som ägnar sig åt dialog med omvärlden kan belönas och stödjas. Det är hög tid att i handling visa att samverkan lönar sig!
Cissi Billgren Askwall
generalsekreterare Vetenskap & allmänhet (sedan 1 juni)
Agneta Bladh
ordförande Vetenskap & allmänhet, tf VD Jönköping International Business School, tidigare statssekreterare och rektor
Camilla Modéer
styrelseledamot Vetenskap och Allmänhet och tidigare generalsekreterare VA
