Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM 2009

VA undersöker svenskarnas attityder till forskning och forskare inom ramen för ett samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. I denna rapport redovisas resultaten från den åttonde mätningen sedan starten 2002.

Förtroendet för forskning varierar starkt mellan fakultetsområden, med medicin i topp och humaniora i botten. Förtroendet för medicinsk forskning har dalat, medan det för övriga undersökta områden är stabil.

Knappt hälften, 45 procent, anser att ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla. Andelen har sjunkit från 53 procent 2003.

Andelen som anser att Sverige har ett bra forskningsklimat har sjunkit sju procentenheter från 34 procent 2003. Två av fem, 38 procent, tycker att svensk forskning är konkurrenskraftig. Andelen har sjunkit med 15 procentenheter från 53 procent 2003.

Högutbildade är mer positiva till forskning och har högre förtroende för forskning än andra. Men högutbildade är samtidigt mer tveksamma till forskningsklimatet i Sverige än andra.

Forskningssatsningar inom medicinska områden, energi och miljö prioriteras allra högst av de svarande. Dessa områden uppfattas som ”nyttiga”, och berör många människor . En annan bidragande orsak till att dessa områden prioriteras högt kan vara att de ofta uppmärksammas i media.

De under 30 år prioriterar forskning om rymden högre än andra. Alla andra undersökta områden värderas något lägre av de yngre. Rangordningen av forskningsområden är dock ungefär densamma oberoende av ålder –unga har alltså inte helt andra värderingsmönster än vuxna!

En av fem söker information om aktuell forskning på Internet någon gång per vecka eller oftare. Tre av tio svenskar läser populärvetenskaplig tidskrift någon gång per månad eller oftare. Läsandet ökar med utbildningsnivån. 17 procent går på populärvetenskapligt föredrag någon gång på ett år eller oftare, medan åtta av tio aldrig gör det. Andelen som tar del av populärvetenskap och söker forskningsinformation ökar med utbildningsnivå.