Skip to content
Tips Forskningskommunikation Forskningskommunikatörer Resurscenter för forskningskommunikation

Hur kan forskningskommunikation hantera desinformation?

Forskningskommunikation kan använda olika strategier för att bemöta desinformation och begränsa dess påverkan. Dessa strategier kan vara både förebyggande och reaktiva.

desinformation

I denna infografik presenteras tre strategier för att bemöta desinformation och begränsa dess påverkan: Prebunking, Debunking och att bygga upp kompetens i läs- och skrivkunnighet (Literacy). Utifrån en systematisk genomgång av forskningen ges en bedömning av dess effekt och rekommendationer för kommunikationspraxis.

Vad är desinformation?

Begreppen desinformation, felaktig information och misinformation används ofta på ett inkonsekvent sätt.

De flesta forskare definierar:

  • Misinformation; som,falsk information som sprids utan avsikt att vilseleda.
  • Desinformation ; som medvetet vilseledande information som sprids för att orsaka samhällelig skada eller för att uppnå politiska, personliga eller ekonomiska vinster.

Transfer Unit vid Wissenschaft im Dialog i Tyskland har publicerat en infografik om olika metoder och rekommendationer för att hantera desinformation. Vi har översatt den till svenska som en del av Resurscentret för forskningskommunikation och du kan ladda ner den här (pdf) eller ovan.

The Transfer Unit is a joint project of Wissenschaft im Dialog (WiD) and the Berlin-Brandenburg Academy of Sciences and Humanities (BBAW). The project is funded by the Federal Ministry of Research, Technology and Space.

The infographic is built upon; Christian Schuster (2025) – Wie kann die Wissenschaftskommunikation mit Desinformation umgehen? Forschungslandschaft und Empfehlungen aus der Forschung für die Kommunikationspraxis – Ein Systematic Review. Transfer Unit Wissenschaftskommunikation.

Översättning och grafisk utformning: Vetenskap & Allmänhet (CC BY-SA 4.0)

Skapad: 21 juni 2025

Senast ändrad: 21 september 2026

Skip to navigation