En cirkulär bioekonomi, en ekonomi som grundas på biomassa istället för fossila bränslen innebär ett betydelsefullt skifte inom systemen för socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. För att kunna verkställa detta skifte krävs mer information och att allmänheten blir delaktig, inklusive alla potentiella aktörer i befintliga och nya värdekedjor (jordbrukare, små och medelstora företag, konsumenter, konsumentorganisationer, miljöorganisationer, medier, avfallshanterare, medborgare, skolor och leverantörer av offentliga tjänster osv.).
Bioekonomin ingår redan i vårt dagliga liv. Många traditionella produkter är biobaserade, till exempel bomullsfiber, hampa, lin, papper och andra träprodukter. Bioetanol från sockerrör och biodiesel från oljerestavfall är andra välkända exempel. Biobaserade material finnas även i många andra produkter, till exempel byggmaterial, läkemedel, kosmetika, möbler och rengöringsmedel.
Många försöker ersätta fossilt råmaterial med förnybara, biologiska resurser även i andra produkter och processer, med hjälp av innovativ teknik och forskning.
Nedan är några exempel på smarta produkter för dagligt bruk
T-shirt från Spinnova
Spinnova tillverkar textilier och kläder av helt träbaserade fibrer, CELLULOSA(se bild längst ner på sidan). Textilen värmer lika bra som lammull och innehåller inga skadliga kemikalier, och produktionen är mer hållbar än för bomull.
Varje svensk konsumerar runt 14 kilo textil per person och år. I fysiska affärer (e-handel redovisas inte). 60% av våra kläder görs av olja, men intresset för exempelvis viskos och lyocell ökar. (Källa: Naturvårdsverket & RISE)
Bild: © Spinnova
Hjälm från Cellutech
Denna produkt, en cykelhjälm av träfaner, med rem av slitstarkt papper och stötdämpande insida av ett skummaterial som tillverkas av pappersmassa. Detta material kallas Papira® och är gjort av nanocellulosa.
Hela hjälmen är helt förnybar och biologiskt nedbrytbar.
Bild: © Cellutech, Rasmus Malbert
NANOCELLULOSA är ett material som består av cellulosafibriller( se bild längst ner på sidan) i nanostorlek. Typiska dimensioner är 5-20 nanometer i bredd och upp till 2000 nanometer i längd. Nanocellulosan är i vatten en gel med hög viskositet,”tjockhet”.
Bild: Nanocellulosa i vatten. Innventia via Wikimedia commons
Bioplast och papper från Vibers
Vibers produkter är tillverkade av elefantgräs, miskantus. Miskantus är en snabbväxande gröda som tar upp fyra gånger mer koldioxid än europeisk skog. Miskantus växer på utmarker och kan användas för att framställa bioplast och biobaserade material.
Bioplaster kan delas upp i biobaserad respektive nedbrytbar plast – och så de plaster som är både och. Läs om dess definitioner här.
Bild: © Vibers
Naporo isoleringsskiva av hampa
NAPORO Q-flex Hemp är en mångsidig isoleringsskiva för väggar, innertak och yttertak. Den stora fördelen med produkten är de goda egenskaperna för värme- och ljudisolering. Råvaran är hampa, en hållbar ettårig växt som tar upp två gånger mer koldioxid än europeisk skog.
Detta är en typ av Cellulosaisolering. Det är en så kallad högdensitetsprodukt. Det betyder att materialet är oerhört tätt och har en relativt hög viktvolym. Det bidrar till att förhindra oönskade luftströmmar i isoleringen och ger även hög värmekapacitet.
Bild: ©Naporo
Vad är cellulosa?
Cellulosa är en form av kolhydrater som utgör huvuddelen av väggarna i en växts cell.
Det är därmed den vanligaste organiska substansen i naturen. Dessutom kan en rad andra organismer, som bakterier, alger, oomyceter och havsdjuret sjöpung också innehålla cellulosa.
Läs mer on VAs del i EU-projekten Allthings.Bio och i BLOOM-projektet och hur vi får Bioekonomin i Europa att blomma!
Om bioekonomi
Läs det senaste om Allthings.Bio
Lär dig om bioekonomi genom att leka och ha kul!
Vill du lära dig om hur utbildning och kunskap inom bioekonomi kan leda till intressanta jobb med hållbarhet i centrum? (mer …) Läs mer
Läs det senaste om Bloom
Boosting bioeconomy in the Nordics – Bloom Nordic Hub
The goal of the Nordic Hub in the European BLOOM bioeconomy project was to communicate the opportunities and challenges with the bioeconomy, as well as to increase knowledge and demand… Läs mer
