Valspecial 2026: Mellan forskning och politik
Vilket förtroende har svenskarna för forskare som uttalar sig i politiska frågor? Vill allmänheten se mer forskning i politiken? Och vilket riksdagsparti ger mest utrymme åt forskning i sitt valmanifest? I valtider har vi här samlat publikationer, analyser och föreläsningar på temat forskning-politik.
Vilket riksdagsparti ger mest utrymme åt forskning?
Inför varje val publicerar riksdagspartierna varsitt valmanifest där partiets viktigaste valfrågor presenteras. För tredje valet i rad har Vetenskap & Allmänhet analyserat de åtta riksdagspartiernas valmanifest, med utgångspunkt i hur forskningsrelaterade ord användes i texterna.
FORSKNINGEN KAN GE OSS KUNSKAP – MEN INTE FATTA VÅRA BESLUT
Forskningen har länge varnat för de kriser vi just nu ser accelerera runt om i världen, och samtidigt ökar kunskapen om hur vi kan förebygga och hantera samhällsutmaningarna i snabb takt. Framtiden är här, och med den också lösningarna, men vilken kunskap behövs och hur kan vi gå från visioner och floskler till att politiska beslut verkligen förankras i forskning, kunskap och beprövad erfarenhet?
Under Arena för forskning och demokrati i Almedalen 2026 möttes forskning, politik och civilsamhälle i samtal om akademisk frihet, kunskapsresistens, mediemedvetenhet, barns utsatthet och forskningsförankrade beslut.
Ett av samtalen handlade om hur vetenskaplig kunskap kan användas för att förändra samhället.
SVENSKARNA VILL SE MER FORSKNING I POLITIKEN!
Svenskarnas förtroende för forskning är fortsatt starkt – och en majoritet vill att forskning får större genomslag i politiken. Det visar årets Vetenskapsbarometer, där Vetenskap & Allmänhet undersöker allmänhetens syn på vetenskap och forskare.
För andra året i rad lade vi särskild tonvikt vid förhållandet mellan vetenskap och politik. En tydlig slutsats är att människor tycker att vetenskaplig evidens är viktig för politiska beslut. En stor majoritet anser också att forskare ska uttrycka åsikter i politiska frågor som rör deras forskning.
Se Ulrika Björkstén presentera resultaten från årets Vetenskapsbarometer (Forum för Forskningskommunikation)
Idéer om hur vi skapar ett demokratiskt, fritt och inkluderande kunskapssamhälle är viktigare än någonsin i en tid då den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i rasande takt omformar vårt samhälle.
Ulrika Björkstén, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
PUBLIKATIONER OCH SEMINARIER OM FORSKNING OCH POLITIK
Här har vi samlat publikationer, seminarier och material som på olika sätt belyser relationen mellan forskning, politik och samhälle.
VAD VET VI – OCH HUR SÄKERT VET VI DET?
Politiker måste ta hänsyn till vetenskaplig evidens, värderingar, ekonomi, opinion och attityder i samhället. Olika aspekter väger tyngst i olika frågor och det är viktigt att veta varför. Därför behöver politiker vara öppna med vad deras förslag och beslut bygger på och kunna ta del av och bedöma vetenskapliga underlag.
För att underlätta samtal och andra aktiviteter om hur forskningsrön och vetenskap kan användas i politiken genomförde vi inför valet 2018 kampanjen Hur vet du det?.
ALMEDALEN 2026 – ARENA FÖR FORSKNING OCH DEMOKRATI
I ett av årets mest uppskattade samtal på vår Almedalsscen möttes filosofen Åsa Wikforss, statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson och mediestrategen Brit Stakston i diskussion om kunskapsresistensens orsaker, konsekvenser och motmedel.
Ett annat välbesökt samtal belyste rättsstaten och byråkratins roll som fundament för demokratin. I samtalet medverkade statsvetaren Ludvig Beckman, regissören och konstnären Karin Wegsjö, kommunikationsprofessorn Anne Kaun och Maja Fjaestad, adjungerad professor vid Karolinska Institutet.
FOLK OCH FORSKNING 2026 – KUNSKAP FÖR MOTSTÅNDSKRAFT – RESILIENS, HÅLLBARHET OCH BEREDSKAP
På Folk och Forskning den 6 maj samlades 400 svenska och nordiska forskare, praktiker, civilsamhällesrepresentanter och politiker till 17 rundabordssamtal kopplade till temat kunskap för motståndskraft och fyra underteman: hälsoberedskap, klimatberedskap, livsmedelsberedskap samt social resiliens. I konferensrapporten har vi sammanställt heldagens diskussioner. Några av heldagens föreläsningar spelades in och går nu att ta del av i efterhand. Här är två av våra favoriter!
- Evidensens betydelse vid svåra val
Morten Sager, docent i vetenskapsteori, universitetslektor och ansvarig för masterprogrammet i evidensbasering vid Göteborgs universitet. - Vad kan vi göra idag, för att möjliggöra ett evidensinformerat beslutsfattande i kris?
Åsa Knaggård, docent i statsvetenskap, Lunds universitet.
Nyfiken på mer?
Följ med i vårt arbete med och främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare och stöd tillgång till kunskap och en stärkt relation mellan forskning och samhälle!