KRÖNIKA TIDIGARE PUBLICERAD I NATURVETAREN nr 3/2022
Hösten breder ut sig. Soliga dagar följs av ostadigare väder. En krisvinter sägs vänta. Det är onekligen lätt att känna sig orkeslös och tom på energi.
Energibrist är även ett bokstavligt hot. Vi hör om avstängda reaktorer, avsnörda gasledningar och chockhöjda priser. Många samhällsproblem är kopplade till energi. De skenande elpriserna bidrog också till att Sveriges energiförsörjning blev en valfråga.
Forskare vill bidra till den pågående samhällsdebatten, men upplever att politikernas utspel inte alltid stämmer överens med vad forskningen visar. För att bidra till hållbara lösningar har 14 forskare på KTH släppt en bok tillsammans. De skriver om utmaningar och möjligheter för olika energislag. För att nå ut brett är antologin ”Mot framtidens energi – den osynliga revolutionen bakom eluttaget” gratis att ladda ner.
För att kunskapen verkligen ska komma till användning måste forskare och experter lägga mer energi på att kommunicera och samverka med andra delar av samhället.
Men det finns förstås många fler – och mindre tidskrävande – sätt för forskare och experter att bidra med sin kunskap. Att medverka i media, besöka skolor och vara med på festivaler, som ForskarFredag i slutet av september, är några av dem.
De flesta forskare vill kommunicera mer med omvärlden. ”Jag vill men hinner inte” är det belysande namnet på en studie där 3 700 forskare i Sverige medverkade. Två tredjedelar angav att andra arbetsuppgifter med högre prioritet hindrade dem från att kommunicera.
Sverige satsar mycket på forskning. Det är bra och nödvändigt för att klara de stora samhällsutmaningarna. Men det kräver också bred mobilisering och politiska beslut. För att kunskapen verkligen ska komma till användning måste forskare och experter lägga mer energi på att kommunicera och samverka med andra delar av samhället.
Därför behöver bedömningen av vad som är meriterande och hur forskningen utvärderas ses över. Den kraft som forskare lägger på dialog med omvärlden måste belönas. För det är först när forskningsbaserad kunskap når fram och används som den kan förändra samhället.
