Pressmeddelande 111205
Fyra av tio svenskar menar att Sverige borde satsa mer på forskning som kan ge Nobelpris. Två av tio instämmer inte alls. Det visar den nya barometern om synen på vetenskap och forskare från Vetenskap & Allmänhet, VA.
77 procent har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det innebär att förtroendet är tillbaka på 2008–2009 års nivå, efter en kraftig nedgång till 63 procent 2010. Forskare verksamma vid företag har 51 procent lika stort förtroende för, en ökning med 6 procentenheter.
En tänkbar förklaring till förra årets lägre förtroende för akademiska forskare är turerna kring ”Climategate” och granskningarna av FNs klimatpanel IPCC som debatterades mycket under hösten innan mätningen gjordes.
– Förtroendet verkar vara ganska lättrörligt. Men sett över en tioårsperiod har förtroendet för universitetsforskare varierat kring en snittnivå på ungefär 73 procent, säger Karin Hermansson, kanslichef VA och ansvarig för VAs studier.
Den vanligaste orsaken till minskande förtroende är att forskare ibland tar hänsyn till annat än det strikt vetenskapliga, till exempel företags- eller politiska intressen, enligt de intervjuade. Därnäst anger de fusk inom forskning, följt av att forskare ibland slår larm om sådant som sedan visar sig vara ofarligt.
Vid en internationell jämförelse är tilltron till forskare och forskning stark i Sverige. Svenskar är också mer intresserade av vetenskap jämfört med genomsnittseuropén. Bara 29 procent av svenskarna instämmer i att vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå, en andel som minskat från 51 procent 2002.
– Högutbildade och yngre har mindre ”respekt” för forskning. Våra tidigare studier visar att socioekonomiska faktorer också spelar roll för synen på forskning och forskare, säger Karin Hermansson.
Tre av tio svenskar menar att forskare oftast är bra på att förklara sina resultat på ett begripligt sätt för allmänheten. Två av tio instämmer inte alls.
– Alla bör ha möjlighet att diskutera och påverka forskningens inriktning. För det behövs kunskap om vad forskare gör och hur de arbetar. Därför uppmanar vi regeringen att se till att forskare som samtalar och samverkar med omvärlden belönas och stöds bättre än i dag, säger Cissi Askwall, generalsekreterare VA.
VA har med hjälp av Novus Opinion telefonintervjuat ett riksrepresentativt urval svenskar, 16 år och äldre. Undersökningen är den tionde sedan 2002 och omfattar 1 003 personer. VA-barometern genomförs med stöd av forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.
För mer information, ta del av VA-barometern eller kontakta:
Karin Hermansson, kanslichef VA och ansvarig för studien, 070-867 66 77
Cissi Askwall, generalsekreterare VA, 070-626 44 74
Högupplösta porträttbilder för publicering finns här.
Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning som engagerar. VA utvecklar också ny kunskap om relationerna forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se
