Se Forum för Forskningskommunikation 2024 i efterhand

Skapad:

2024-12-15

Senast uppdaterad:

2024-12-16

Vad är forskningskommunikationens demokratiska uppdrag? Och vilka är de mest brännande frågorna för yrkesrollen forskningskommunikatör just nu? Nu går det att se Forum för Forskningskommunikation 2024 i efterhand.

Moderatorduon Lotta W Tomasson och Anders Bjers hälsar välkommen på Filadelfia Convention Center i Stockholm. Foto: Erik Cronberg

Forum för Forskningskommunikation 2024 arrangerades den 27 november i Stockholm med 250 deltagare på plats i Filadelfia Convention Center och 200 personer som följde evenemanget digitalt. Länkar till nämnda publikationer finns i den digitala goodie bagen och fler bilder från dagen hittar ni här.

Det går att slå på textning för filmerna, men den är fortfarande under bearbetning.

Inledning

Anna Maria Fleetwood, rådgivare Externa relationer på Vetenskapsrådet, öppnade konferensen och introducerade årets tema ”Uppdrag demokrati!”. Hon lyfte vikten av det demokratiska perspektivet med bas i att andelen av världens befolkning som lever i autokratier ökar. 

–  Demokrati behöver en grund i gemensam kunskap. Vi behöver undersöka hur forskningskommunikation kan bidra till att stärka den.

Förtroendet för forskning

Moderatorduon Anders Bjers, Vetenskapsrådet och Lotta Waesterberg Tomasson, Vetenskap & Allmänhet, välkomnade dagens keynote speaker, Jason Pridmore, koordinator inom COALESCE och professor vid Erasmus University Rotterdam.

Jason Pridmore belyste förtroendet för forskning internationellt, hur vi skapar förtroende för forskningskommunikation, hur vi blir mer effektiva och om forskningskommunikation i AI-eran.

– I believe that science can change the world: Facts and truths spoken by people who knows this, can change the world.

Can you mention one thing we can do to increase trust in science?

– Transparence! This comes from a place on what we saw during the Covid-19 pandemic, that science had ‘the answer!’. We know that science is always a process but there might be a different expectation from the public. If we are transparent we open towards a better common understanding.

Svenskarnas förtroende över tid

Vetenskap & Allmänhets generalsekretare Ulrika Björkstén berättade om resultat från VA-Barometern 2023/24, en undersökning som sedan 2002 har mätt svenskarnas förtroende för forskning.

Några resultat är att förtroendet för forskare knutna till universitet och högskolor är högre än det för forskare som är knutna till företag, där folk uppfattar forskare vid universitet som oberoende i högre grad, samt att intresset är störst för medicinsk forskning, medan humaniora är längst ner på listan.

– Det är intressant att mätningarna visar att intresset för samhällsvetenskap ökar. Det tolkar vi som att folk har registrerat de stora samhällsutmaningarna, sa Ulrika Björkstén.

Dialog som demokratins motor – vad bygger förtroende och tillit?

Presentationen följdes av ett panelsamtalet där även Karin Svedberg Helgesson, docent Handelshögskolan i Stockholm, Caroline Thunved, vd, Sveriges kommunikatörer och Maja Fjaestad, forskare vid Institutet för framtidsstudier, expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser på Karolinska institutet och docent vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, klev upp på scen.

Samtalet kretsade kring kommunikatörens breda roll, dialogen som kärnan i kommunikationen som för samhället framåt och desinformation, och att kommunikatörer sitter på kunskap för att motverka det.

– Forskningskommunikation handlar inte om att nå ut, utan om att nå fram. Vi behöver få framtida generationer att intressera sig för vetenskap, sa Caroline Thunved och tryckte på att kommunikatörerna är avgörande för sina organisationer.

Karin Svedberg berättade om sitt aktuella forskningsprojekt om kommunikatörer i expertmyndigheter och om yrkesgruppens roll att sprida kunskap och motverka mis- och desinformation.

– Vi vill veta mer om desinformation. Som kommunikatör jobbar man med att sprida kunskap i olika forum och hanterar många olika frågor där delar av kunskaper kan vara oklar eller svår att verifiera – sanningen ändras över tid. Det finns en konflikt där och en risk för att antingen tystna eller att gå för långt – men hur ska man veta, det är en balansgång.

Maja Fjaestad är aktuell som redaktör för boken “AI och makten över besluten” och tog bland annat upp hur AI och algoritmer används som verktyg i den offentliga sektorn, och att om man inte är transparent med hur tekniken används, kan det undergräva förtroendet.

– Vi behöver ha ett öppet samtal om teknik, som inte är expertorienterat utan inkluderande. Vi får inte fastna i ett narrativ om tekniken som självgående och ett fokus på att vi inte får halka efter.

Hur rustar och stöttar vi forskare mot hot och hat?

I session om Hot, hat och trakasserier deltog Anders Persson, universitetslektor, Linnéuniversitet, Åsa Ankarcrona, kommunikationschef, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och Annika Hamrud, projektledare och journalist, Medieinstitutet FoJo. Här diskuterades bland annat hur stödet för utsatta forskare och journalister ser ut, och skillnader och likheter på hoten olika yrkesgrupper ställs inför.

– Skillnaden mellan akademiker och politiker och journalister är att vi akademiker är de mjukaste av alla måltavlor. Det är svårt att ge sig på en riksdagsledamot, då finns vakter, slussar och kontroller. Samma sak på de stora mediehusen, du kommer inte in där utan att passera kontroller, även små medier har skalskydd. Akademiker sitter helt utan skydd. Alla uppgifter är offentliga: mitt kontorsnummer, mitt telefonnummer, min mail – till och med mitt schema är offentligt, sa Anders Persson som själv utsatts för hot på flera sätt, men också upplevt ett stort stöd från sitt lärosäte.

Annika Hamrud höll inte med om att journalister har större stöd:

– Det finns en idé om att journalister ska vara så tuffa. Jag ser det som ett samhällsproblem. Det är journalister som slutar bevaka vissa ämnen och det kan vara svårt att rekrytera personer med andra bakgrunder, pga att de har vissa namn och kan bli mer utsatta – det är ett demokratiproblem. Det handlar om etnicitet och kön och så. Men vi behöver även lyfta personligheter, en del behöver vara tuffa och andra mer blyga, det blir olika ingångar och man ser olika saker och det är även så som verkligheten är – och den måste beskrivas på många olika sätt. Vi måste kämpa för att mångfalden ska få finnas där.

Under samtalet togs det även upp att vissa forskningsområden är mer drabbade, som klimat, miljö, energi, jämlikhet och mångfald.

– Man vill ju att forskare ska vara delaktiga i debatten. Lärosäten behöver stå bakom och stötta – man ska veta att ens arbetsgivare finns där om det behövs, sa Åsa Ankarcrona.

Vinnande presentation på fyra minuter

Eftermiddagen startades med att Luís Oliveira, vinnare i Forskar Grand Prix 2024, höll sin vinnarpresentation och berättade om hur det var att vara med i tävlingen.

– Att kondensera sin forskning på fyra minuter är den ultimata utmaningen och ett test för att se om man verkligen vet vad man gör, sa Luís Oliveira.

Kommunikatörens nya roll – strateg, facilitator eller AI-coach?

I samtalet om hur forskningskommunikation och rollen som kommunikatör förändras, om vetenskapsjournalistik, kriskommunikation och AI som hjälpmedel och verktyg deltog Linda Harradine, enhetschef, Avdelningen för forskningskommunikation, utbildningskommunikation och medierelationer, Örebro universitet; Maria Gunther, vetenskapsjournalist, Dagens Nyheter, Jan-Ingvar Jönsson, rektor, Linköpings universitet och Henrik Olinder, sakkunnig i kriskommunikation, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Linda Harradine lyfte att arbetet med forskningskommunikation har utvecklats och att rollen har blivit bredare. Hon tog även upp att forskare är mer positiva till att synas i media och mer medvetna om vikten av att uttrycka sig lättförståeligt.

– Att-frågan har vi kommit förbi, fler vill ha hjälp och stöd av oss. Då kan vi prata mer om vad vi kommunikatörer ska hjälpa till med. Forskare kan ha vunnit pris, och samarbetar med andra i världen – men det som allmänheten vill veta är mer vad de har kommit fram till för resultat.

Jan-Ingvar Jönsson instämde.

 – Jag har jobbat på Linköpings universitet i 20 år, och jag tycker mig se att forskningskommunikatörens roll har förändrats till det positiva. Jag tycker att man lyfter betydelsen av forskningskommunikation, det är A och O för en akademi, ett universitet, att sprida och förmedla kunskap, forskare vill men kan inte alltid själv, och då är dialogen mellan forskare och kommunikatörer A och O för att det ska lyckas, sa Jan-Ingvar Jönsson.

Maria Gunther lyfte att även att undersökningar visar läsare, lyssnare och tittare är intresserade av vetenskap och tipsade om hur man bäst når fram till journalister.  I korthet var det att:

  • Först mejla, för att sedan följa upp med telefonsamtal.
  • I mejlet, håll det kort och sammanfatta forskningen i 2–3 meningar och tala om vad eventuella bilagorna innehåller.
  • Beskriv vad forskningen innebär för människor och erbjud reportern att vara först med publiceringen.
  • Hör av dig minst en vecka innan.
  • Tipsa om relevanta forskare som kan kommentera aktuella händelser, och var noga med tajmingen.
  • Var trevlig.
  • Undvik ordet unik!

Ansvarsfull AI – vad behöver varje kommunikatör veta?

– AI är en möjlighet att skapa ett lite mer hållbart arbetsliv, för oss själva, vårt team, våra kollegor, sa Joakim Thulin, Insiktsansvarig/Head of Strategic Insight, Berghs School of Communication. Han pratade om vad varje kommunikatör behöver veta för att använda AI effektivt och etiskt.

Johan Falk, rådgivare inom AI-strategi och policy, gav praktiska exempel på hur man kan använda AI, och vikten av att vi lär oss om AI genom att använda den:

– Ägna fem minuter om dagen att testa AI så kommer du lära dig mycket över tid.

Internationella initiativ för kompetensutveckling

Andy Ridgway, UWE Bristol, England, deltog via en förinspelad film, där han berättar om den masterutbildning i forskningskommunikation som funnits vid lärosätet i 20 år.

Jason Pridmore, berättade om tankarna bakom COALESCE, ett kompetenscenter för forskningskommunikation på EU-nivå.

– Vi är bättre tillsammans än om vi är separerade i olika länder. Tanken är inte att konkurrera utan att vara en resurs där forskningskommunikatörer kan hitta verktyg, sa Jason Pridmore.

Svenska initiativ för kompetensutveckling

Under sista sessionen tog deltagarna upp exempel på hur olika aktörer arbetar med forskningskommunikation och reflekterade över vad som behöver vara med i ett centrum för forskningskommunikation.

Anna Maria Fleetwood, rådgivare Externa relationer, Vetenskapsrådet, berättade om rapporten Nationellt ramverk för forskningskommunikation.

– Forskare vill kommunicera sin forskning men har inte tid. Om man suttit i en morgonsoffa, för tio år sedan kunde man bli ifrågasatt – men nu får man positivt gensvar från kollegor.  Men vi behöver få upp det på policynivå, precis som det har gjort i tex Tyskland och Nederländerna, där regeringarna avsatt ansenliga summor för att starta nationella kompetenscentrum.

Jens Sjölander, ordförande Unilink och projektledare Malmö universitet, berättade om Snitts/Unilink utbildning i samverkan för forskare.

Ulrika Björkstén, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, berättade om det nationella resurscenter för forskningskommunikation som Vetenskap & Allmänhet har börjat lägga grunden till.

Jessica Bloem, kommunikatör och enhetschef Malmö universitet berättade om hur de jobbar med Malmö medieakademi för forskare.   

Forum för Forskningskommunikations Hall of Fame

Dagen avslutades med att utmärkelsen Hall of Fame delades ut för första gången. Mottagare av årets utmärkelse var Carl Johan Sundberg, professor och dekan vid Karolinska Institutet. Läs mer här

Kommande arrangemang


Nyheter från Vetenskap & Allmänhet

Vetenskap & Allmänhets projekt



Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *