I mitten av oktober började spridningen av det nya coronaviruset återigen att öka efter att ha legat ganska konstant under sensommaren och hösten. I takt med smittspridningen ökade svenska folkets konsumtion av nyheter, och förtroende för mediebevakningen. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning.
Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens tionde mätning, som utfördes den 17–22 oktober.
Den nu snabbt ökande smittspridningen innebär sannolikt att bilden kan ha förändrats ytterligare sedan oktober. Vår elfte undersökning påbörjades den 17 november, dagen efter tillkännagivandet av de nya restriktionerna med bland annat skarp begränsning av antal deltagare i allmänna sammankomster. Resultaten från den mätningen publiceras i början av december.
Fler följde och litade på nyhetsrapporteringen
Coronarapporteringen följdes av fler människor i oktober jämfört med i mitten av september. Allra vanligast var att ta del av nyheter genom SVT, vilket 60 procent av svenskarna gjort de senaste två dygnen. Näst vanligaste nyhetsmediet var TV4 (35 procent). Det är också dessa nyhetskanaler, tillsammans med lokala morgontidningar, som ökade mest jämfört med en månad tidigare.
En av tio (nio procent) uppgav att de inte alls hade tagit del av information om coronaviruset de senaste två dygnen. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan september. Sympatisörer till Moderaterna och Sverigedemokraterna var mindre benägna att ta del av information om corona jämfört med sympatisörer till övriga partier (13 procent bland sympatisörer till Moderaterna och 16 procent för Sverigedemokraterna). Liksom tidigare syns en åldersskillnad där äldre personer tagit del av information om corona i större utsträckning än yngre. Bland personer som är 65 år eller äldre var andelen som inte tagit del av coronarapporteringen endast två procent.
Parallellt med den ökade nyhetskonsumtionen steg också förtroendet för mediernas corona-bevakning tydligt mellan september och oktober. Ökningen syns för alla undersökta medier och var allra störst för TV4 och Dagens Nyheter. Förtroendet var fortfarande störst för SVT och Sveriges Radio.
Jämfört med övriga medier i undersökningen var förtroendet för kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen betydligt lägre. Andelen med ganska eller mycket litet förtroende var i oktober 35 procent för Aftonbladet och 33 procent för Expressen, att jämföra med 7–13 procent för övriga medier.
Tonen i rapporteringen mer uppskruvad
Sedan den första mätningen i mars har tonen i svenska mediers rapportering om coronaviruset uppfattats som allt mindre uppskruvad och alarmistisk. I oktober vände dock denna trend. Då uppfattade ungefär en av tre svenskar (36 procent) tonen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk, vilket är en ökning med 15 procentenheter från september. Den vanligaste åsikten var dock fortfarande att rapporteringen är varken uppskruvad/alarmistisk eller avvaktande/försiktig (50 procent).
Det är framför allt män som ändrat sin syn på tonen. I oktober ansåg 40 procent av männen att tonen i huvudsak är uppskruvad/alarmistisk, jämfört med 31 procent av kvinnorna. Septembermätningen visade i stället en större andel män än kvinnor som ansåg att tonen var avvaktande/försiktig.
Stabilt förtroende för vårdpersonal och forskare
Allmänhetens förtroende för olika yrkesgrupper som uttalar sig om coronaviruset i svenska nyhetsmedier var i stort sett oförändrat mellan september och oktober. Nio av tio (90 procent) hade ganska eller mycket stort förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal, medan motsvarande andelar var 85 procent för forskare, 61 procent för myndighetspersoner, 21 procent för politiker och 20 procent för journalister.
Kvinnor har större förtroende än män för forskare, politiker och myndighetspersoner. Skillnaden är störst i synen på myndighetspersoner, där 68 procent av kvinnorna och 55 procent av männen hade ganska eller mycket stort förtroende i oktobermätningen.
Uppfattningen om hur samstämmiga de olika yrkesgrupperna är i synen på Sveriges hantering av pandemin följde samma mönster som vid mätningen i september. Åtta av tio (83 procent) såg läkare och sjukvårdspersonal som ganska eller mycket samstämmiga. Därefter följde myndighetspersoner (74 procent), forskare (65 procent), politiker (45 procent) och journalister (42 procent).
Om undersökningen
Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 001 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–21 oktober. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.
För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.
Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde mätning.
