Tonen i svenska nyhetsmediers rapportering om corona upplevs mindre alarmistisk nu än för en månad sedan. Svenskar har ett fortsatt stort förtroende för vårdpersonal, forskare och myndighetspersoner. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets nya studie.
Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens tredje mätning, som utfördes den 21–24 april.
Störst förtroende för vårdpersonal
Liksom i vår första och andra mätning är förtroendet störst för läkare/annan sjukvårdspersonal och forskare bland olika yrkesgrupper som uttalar sig om corona i nyhetsmedierna. Förstärkningen av förtroendet för myndighetspersoner i den andra mätningen håller i sig, med 72 procent som har ganska eller mycket stort förtroende för denna grupp. Även för andra grupper är förtroendet på samma nivå som i den andra mätningen. Undantaget är journalister, som i den senaste mätningen uppvisar samma förtroendenivå (17 procent) som i den första mätningen.
Rapporteringen upplevs mindre uppskruvad
I den senaste mätningen anser en markant mindre andel att tonen i den svenska nyhetsrapporteringen om coronaviruset är uppskruvad/alarmistisk, jämfört med den tidigare mätningen i mars. Då svarade två av tre svenskar att tonen är ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk medan motsvarande andel i den senaste mätningen är hälften (48 procent). Vid den tidigare mätningen var skillnaden mellan mäns och kvinnors uppfattning försumbar, men nu anser 53 procent av männen att tonen är ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk medan motsvarande siffra bland kvinnor är 42 procent.
Informativ och transparent rapportering
Majoriteten av svenskarna ser positivt på svenska nyhetsmediers bevakning av coronaviruset. Sju av tio (71 procent) anser att rapporteringen i ganska eller mycket stor utsträckning ger dem den information de behöver. Bland de som är 70 år eller äldre är motsvarande siffra 82 procent och bland yngre (18-29 år) 64 procent.
Fler än hälften (54 procent) anser att nyhetsrapporteringen i ganska eller mycket stor utsträckning är transparent och till exempel redovisar källor till statistik. Var sjätte svensk (16 procent) menar däremot att nyhetsrapporteringen är transparent i ganska eller mycket liten utsträckning. Den här uppfattningen är särskilt vanlig bland sympatisörer till Sverigedemokraterna, där 35 procent är av denna åsikt.
Knappt hälften (48 procent) anser att svenska nyhetsmedier i ganska eller mycket stor utsträckning ger utrymme för olika perspektiv/ståndpunkter i sin rapportering om coronaviruset. Samtidigt anser en av fem (20 procent) att olika perspektiv ges utrymme i ganska eller mycket liten utsträckning. Denna åsikt är vanligare bland män än hos kvinnor (24 respektive 16 procent), samt bland sympatisörer till Sverigedemokraterna (42 procent).
SVT vanligaste nyhetskällan
Svenska folket tar del av nyheter om coronaviruset genom i stort sett samma nyhetsmedier som vid vår första mätning (18–21 mars). Sveriges Television (SVT) är fortfarande den vanligaste källan – sju av tio (71 procent) har tagit del av information om coronaviruset genom SVT de senaste två dygnen. Därefter följer TV4 (46 procent), Sveriges Radio (SR) och Aftonbladet (båda 41 procent).
Kvällstidningar (Aftonbladet, 41 procent och Expressen, 24 procent) och lokala morgontidningar (30 procent) når fler läsare än Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (19 respektive 11 procent). Den äldre delen av befolkningen (70 år och äldre) konsumerar i högre grad nyheter om coronaviruset från SVT, SR, Svenska Dagbladet och lokala morgontidningar jämfört med övriga, men läser precis som i den tidigare mätningen Aftonbladet i mindre utsträckning.
Om undersökningen
Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 21–24 april. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.
Fortsatta undersökningar
För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, kommer vi att genomföra ytterligare ett antal mätningar under pandemins förlopp. Därefter kommer vi att göra en innehållsanalys av svenska massmediers rapportering om det nya coronaviruset för att kartlägga hur nyhetsbevakningen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Läs mer om studien.
Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.
