Svenskarnas förtroende för myndighetspersoner som uttalar sig om det nya coronaviruset har ökat de senaste veckorna. När det gäller mediernas bevakning av pandemin ligger SVT och Sveriges Radio högst på allmänhetens förtroendelista. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets nya studie.
Det är många yrkesgrupper som uttalar sig om det nya coronaviruset i nyhetsmedierna. Ett hett ämne under de senaste veckorna har varit Sveriges åtgärder i förhållande till andra länders agerande i krisen. Kunskapsbasen bakom åtgärderna är osäker och experter har varit oense om vad som är den bästa vägen framåt.
Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om viruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från den andra mätningen i undersökningen som genomfördes den 2-5 april.
Störst förtroende för public service
Åtta av tio svenskar har ganska eller mycket stort förtroende för Sveriges Television (SVT, 83 procent) och Sveriges Radio (SR, 78 procent) i deras rapportering om det nya coronaviruset. Bland personer som är 65 år eller äldre är motsvarande siffror ännu högre (89 procent för SVT och 81 procent för SR). För SR är dock skillnaden mot andra åldersgrupper inte statistiskt säkerställd. Det är också stor skillnad beroende på partisympatier: Högst förtroende för SVT har sympatisörer till Vänsterpartiet (95 procent) och lägst förtroende har sympatisörer till Sverigedemokraterna (57 procent). Bland tidningar har allmänheten störst förtroende för rapporteringen i Dagens Nyheter (DN, 49 procent), följt av Svenska Dagbladet (SvD, 45 procent) och sin lokala morgontidning (42 procent). Kvällstidningarnas bevakning åtnjuter mindre förtroende (25 procent för Aftonbladet och 20 procent för Expressen). I en första mätning, som genomfördes två veckor tidigare, såg vi att allmänheten däremot tar del av coronarapportering genom både Aftonbladet och Expressen i större utsträckning än DN och SvD. Kvällstidningarna tycks därmed vara populära, men mindre betrodda, källor till information om viruset och pandemin.
Förtroendet för myndighetspersoner ökar
Liksom i den förra mätningen är förtroendet störst för läkare/annan sjukvårdspersonal och forskare bland olika yrkesgrupper som uttalar sig om corona i nyhetsmedierna. I den nya mätningen syns dock en förstärkning av förtroendet för myndighetspersoner, som stigit med tolv procentenheter (från 60 procent till 72 procent). Ökningen av förtroendet för myndighetspersoner ses i alla åldersgrupper men allra mest bland de som är 65 år eller äldre, där andelen med ganska eller mycket stort förtroende ökat med 21 procentenheter (från 58 procent till 79 procent). Även förtroendet för politiker respektive journalister har ökat, om än i mindre grad.
Varierande enighet inom yrkesgrupper
Ibland förekommer oenighet inom olika yrkesgrupper i synen på Sveriges hantering av pandemin. I den nya mätningen uppger 85 procent av svenskarna att läkare och annan sjukvårdspersonal är ganska eller mycket samstämmiga i sin syn på hanteringen av pandemin. Myndighetspersoner uppfattas som mer samstämmiga än forskare ( 78 procent jämfört med 73 procent). En av fem (20 procent) uppfattar dock forskare som inte särskilt eller inte alls samstämmiga. Minst samstämmig uppfattas journalistkåren vara. Endast fyra av tio svenskar anser att journalister är ganska eller mycket samstämmiga i synen på Sveriges hantering av pandemin.
Om undersökningen
Den senaste undersökningen utfördes av Kantar Sifo och omfattade 1 002 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 2–5 april. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion. Den första mätningen genomfördes genom motsvarande intervjuer den 18-21 mars.
Fortsatta undersökningar
För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, kommer vi att genomföra ytterligare ett antal mätningar under pandemins förlopp. Därefter kommer vi att göra en innehållsanalys av svenska massmediers rapportering om det nya coronaviruset för att kartlägga hur nyhetsbevakningen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Läs mer om studien.
Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.
