I vilken utsträckning vill forskare kommunicera med det omgivande samhället? Vilka hinder upplever de och vilka typer av stöd skulle de vara hjälpta av? Känner de till, och hur ser de på, utvecklingen mot öppen vetenskap? I veckan går en enkät om kommunikation och öppen vetenskap ut till en stor andel av forskarna vid Sveriges universitet och högskolor.
Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap.
Undersökningen görs i samarbete mellan Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, Vinnova och Vetenskap & Allmänhet. I undersökningen tas ett brett grepp om kommunikation för att uppdatera kunskapen om forskares syn på – och förutsättningar för – kommunikation med det omgivande samhället och öppen vetenskap.
Varför görs undersökningen nu?
Kommunikation och samverkan mellan forskare och det omgivande samhället har kommit alltmer i fokus de senaste åren. Det är en tydlig del i den senaste forskningspropositionen Kunskap i samverkan och centralt i EU-kommissionens vision och Konkurrenskraftsrådets beslut 2016 om övergång till ett öppet vetenskapssamhälle. En sådan övergång kommer att innebära flera förändringar i forskares arbete. För att möta dessa förväntningar och krav är det viktigt att synliggöra forskarnas egna perspektiv.
– Kommunikation är inte enkelt och forskningskommunikation innehåller särskilda utmaningar. Genom den här studien får vi reda på forskarnas syn på vilken roll de bör ha och vilka hinder och svårigheter de ser i kommunikationen med omvärlden, säger Ethel Forsberg, generaldirektör vid forskningsrådet Forte.
Liknande undersökningar har genomförts i andra länder, till exempel Storbritannien och Norge, de senaste åren. Men vad svenska forskare tycker om dessa frågor vet vi ganska lite om. Tillsammans med Vetenskapsrådet gjorde Vetenskap & Allmänhet en intervjuundersökning på samma tema för ungefär ett år sedan. Bland resultaten framkom att de intervjuade forskarna gärna vill kommunicera mer än de upplever att de har tid och möjlighet till och att de känner sig hindrade av att kommunikationsinsatser inte värderas tillräckligt. Men utifrån intervjuerna är det svårt att säga hur attityderna ser ut i forskarsamhället i stort och om de skiljer sig åt mellan olika grupper av forskare.
– Forskare är en heterogen grupp. Det är inte alls säkert att frågorna upplevs likadant bland forskare inom olika ämnen, i olika skeden av karriären eller mellan män och kvinnor. Undersökningen ger oss möjlighet att identifiera sådana skillnader, säger Gustav Bohlin, utredare vid Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för studien
Vad handlar enkäten om?
Frågorna har under hösten utformats i samråd med en referensgrupp bestående av forskare, finansiärer, kommunikatörer och bibliotekarier. Frågorna om kommunikation kretsar dels kring forskares egna erfarenheter, dels kring deras inställning till att kommunicera sin forskning med det omgivande samhället. Med frågorna om öppen vetenskap undersöks i vilken grad forskare har hört talas om begreppet, vad de förknippar öppen vetenskap med och hur de ser på utvecklingen.
– Forskarna i de tidigare intervjuerna uttryckte både tillförsikt och oro inför en utveckling mot öppen vetenskap. Visionen och inriktningsbesluten om öppen vetenskap är i stora delar formulerade från politiskt håll. Det är viktigt att ta reda på hur dessa beslut påverkar forskarna och forskningen, vilket är syftet med denna undersökning, säger Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet.
Vad ska resultaten användas till?
Forskare förväntas kommunicera alltmer men hur man bäst stimulerar en sådan utveckling är inte givet. För de som vill avsätta resurser för att öka forskares kommunikation är det väsentligt med kunskap om var dessa skulle göra bäst nytta.
– Vi behöver veta mer för att stärka möjligheterna så att forskningsresultat kommer till användning i olika delar av samhället. Att kommunicera resultat kan ske både riktat mot specifika målgrupper och på bred front för att höja kunskapsnivån inom olika områden. De projekt som får finansiering av oss måste hålla hög vetenskaplig kvalitet och vara samhällsrelevanta. Därför är frågan om hur forskare kommunicerar av största betydelse för oss, säger Ingrid Petersson, generaldirektör vid forskningsrådet Formas.
De sammanställda svaren kan utgöra underlag för strategisk utveckling av både policies och stödstrukturer inom lärosätena och hos forskningsfinansiärer. Resultaten kommer sammanställas i en publikt tillgänglig rapport under hösten 2019.
Läs mer om projektet här.
