Mer än 3 000 tepåsar grävs just nu upp ur jorden i hela Sverige. Tepåsarna har legat i jorden i tre månader och kommer att ge forskare vid Umeå universitet ny kunskap om hur klimatförändringar påverkar nedbrytningen av växtmaterial. Massexperimentet Tepåseförsöket är en del av vetenskapsfesten ForskarFredag.
Tepåseförsöket utförs av elever i 250 skolklasser som valdes ut bland över 500 sökande klasser. Tack vare elevernas arbete får forskarna en stor mängd data från hela Sverige. Tepåseförsöket fick stor uppmärksamhet i svenska medier under våren och många klasser fick sällskap av journalister när de strax före sommarlovet grävde ner sina tepåsar i jorden. Under veckorna 35 och 36 gräver de upp tepåsarna igen och väger dem för att se hur mycket av teet som brutits ner.
– Vi är väldigt imponerade över klassernas insatser hittills. Nu håller vi bara tummarna att så många av experimentplatserna som möjligt har fått stå orörda över sommaren. Vilda djur, oförsiktiga gräsklippare och andra faror kan ställa till det, säger Judith Sarneel, en av forskarna som medverkar i experimentet.
Vi är väldigt imponerade över klassernas insatser hittills.
Redan har ett par lärare hört av sig om experimentplatser där grävlingar och kantklippare har gått hårt åt experimentplatserna.
– Så är det tyvärr med forskning – det går snett ibland. Det är förstås tråkigt när det händer, men det hör till spelreglerna och kan ofta ge viktiga lärdomar inför framtida experiment, säger Judith Sarneel.
Och inte sällan går det ändå att med hjälp av den skiss, som klasserna gjorde vid nedgrävningen, gå på skattjakt och gräva fram hela tepåsar, trots att experimentet kan se förstört ut vid en första anblick.
Ny metod leder till bättre klimatprognoser
Tepåseförsöket bygger på en ny vetenskaplig metod som gör det enklare för forskare att studera hur jordens nedbrytning av växtmaterial ser ut på olika platser i världen. Experimentet är en del av internationella forskningsprojektet Tea Bag Index som har målet att skapa en global karta över jordens nedbrytningsförmåga.
Nedbrytningsförmågan är av stort intresse eftersom den koldioxid som bildas när döda växter bryts ner spelar en viktig roll i den globala uppvärmingen. Genom mer kunskap om hur nedbrytningen går till kan forskarna göra bättre prognoser över framtidens klimatförändringar.
Forskning för alla
Det är nu sjunde året som vetenskapsfesten ForskarFredag organiserar massexperiment där skolelever får delta i riktig forskning. Experimentet ger eleverna en introduktion till vetenskapligt tänkande, forskares arbete och vetenskaplig metod och forskaren får hjälp att samla in stora mängder data.
– Massexperimenten är en form av citizen science – forskning där forskare tar hjälp av vanligt folk för att ta sig an experiment och frågeställningar som annars är svåra att genomföra. Det blir en vinn-vinn situation där eleverna får engagera sig i riktig forskning och forskarna får ovärderlig hjälp från tusentals assistenter, säger Lotta Tomasson, nationell projektledare för ForskarFredag.
Eleverna får engagera sig i riktig forskning och forskarna får ovärderlig hjälp från tusentals assistenter.
Tepåseförsöket är utformat i samarbete med forskare vid universitetet i Utrecht i Nederländerna och Österrikes myndighet för hälsa och livsmedelssäkerhet. Experimentet samordnas av Vetenskap & Allmänhet, med stöd av Forskningsrådet Formas.
